Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. Den 9 Juni 1901 - Tor Hedberg - Vår nye sjöminister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOR HEDBERG.
Frans Hedbergs barn ha följt sin faders exempel
och ägnat sig åt konsten och litteraturen. En
dotter är sålunda öfversättarinna, en af sönerna
författare, en annan ttaterregissör och scenisk
skriftställare och en tredje målare.
Sonen Tor är den mest bekante af dem, och
det kan väl utan öfverdrift sägas, att han numera
räknas till Sveriges stora namn inom den samtida
litteraturen. Det är hans allra senaste arbete,
»Giorgione. Antonios frestelse. Två dramer»,
som skaffat honom denna framskjutna ställning.
Dessa båda, till sidantalet obetydliga, men
tanke-och idé-digra dramer ha vunnit allmänt och varmt
erkännande af både den inhemska och grannlandens
kritik.
Allmänt erkännande! Det har dröjt länge om,
innan Hedberg kommit så långt. Han har just icke
förut varit bortskämd af publiken, hvilken ofta gjort
front mot honom. Man har funnit hans
författarskap mycket respektabelt, men helst på afstånd.
Tor Hedberg har aldrig på minsta sätt smickrat
publiken, lagt an på den, gått den till mötes. Han
har först och främst sökt att vara ärlig mot sig
själf. Men åtminstone i litteraturen uppskattas
ärlighet långt ifrån alltid, som det sig bör. Låtom
oss hoppas, att den dock varar längst!
Tor Hedberg är född i Stockholm den 23 mars
1862, blef 1879 student i Uppsala och 1883 fil.
kandidat. Hans historia är historien om hans verk.
De äro ett tjugotal till antalet. Först kom, 1884,
»Högre uppgifter», en realistisk bok, enligt dåvarande
tidsbegrepp, och nästa år »Johannes karr, en
uppkomlings historia». Här möter man redan Hedbergs
egenskaper af grundlighet, af bemödande att tränga
djupt in i ämnet och söka så noggrannt som möjligt
tolka hvad som rör sig i själens djup. Författaren
liksom brottas med sitt ämne, men han släpper det
icke i första taget.
1 »Judas, en passionshistoria», 1886, söker
Hedberg förklara, hvad som dref aposteln Judas
till att förråda Kristus. Samma år uppfördes å
Dramatiska teatern »En lifsgåta», som dock gjorde
föga lycka. Hedbergs vidare arbeten heta »Skizzer
och berättelser», 1887, »På Torpa gärd», 1888,
— som särskildt i Finland vann mycket erkännande
— »Noveller och skizzer», 1889, »Glädje, en fantasi»,
1889, »Ett eldprof», 1890, skådespelet »En tvekamp»,
»Nya berättelser och skizzer», 1892, »En vinter i
södern, reseminnen», 1893, »Nattrocken», en å
Dramatiska teatern många gånger uppförd
enakts-komedi, »Farbror Agathon med flera noveller»,
1894, »Judas», 1895, — en dramatisering af
passionshistorien med samma namn — lustspelet »Guld och
gröna skogar» — synnerligen kvickt och roligt —
»Dikter», 1896, »Gerhard Grim», 1897, ett idédrama
af stor anläggning, och slutligen hans senaste dramer.
Hedberg är sedan sommaren 1897 konst- och
äfven biträdande litteraturanmälare i »Svenska
Dagbladet». Han går här till väga med samma allvar
som i sina böcker. Han dagtingar aldrig med sin
öfvertygelse — och derför har han också stött
många menniskor för hufvudet med sina
konstkritiker. Men i närvarande stund torde icke många
kunna bestrida, att de varit till gagn.
Det djup och den samvetsgrannhet, som
utmärkte Tor Hedbergs tidigare arbeten, prägla allt
fortfarande hans verk. Men det har kommit något
mera härtill. Af en ideel anläggning, har
författaren, sa länge han hållit sig till den strikta
verklighetsskildringen, nog icke varit i stånd att riktigt
visa, hvilka skatter han äger af känsla och tanke.
Ämnena ha icke sällan hksom nedtyngt honom.
Men så ofta han gifver sin fantasi luft — och nu
mera gör han det — kommer det en fart och en
glöd med — dock icke uteslutande allvaret — hvilka
måste vinna äfven dem, som förut ställt sig
mot-sträfviga till hans författareskap.
Se här ett prof ur hans cükter, hvilket tyckes
karaktäristiskt för Tor Hedberg!
TANKEVÄF.
Af mina tankar väfver jag den dräkt,
som skall dig skydda emot kvällens fläkt.
Så undra ej att den är mörk och grå,
ty skarp var dagen, hvilken lyst därpå.
Och därför är det ljusa mönster blekt,
som nog en gång för väfvarns sinne lekt.
Och undra ej, att den är tung och sträf;
du minnas bör, det är en sorgeväf.
När glädjen kallar dig med klang ocli låt,
så får du kläda dig i annan ståt.
Och när du dragit lyckans granna lott,
tag den ej på, den skulle tynga blott.
Den väfdes för att tåla storm och strid,
göm den till sorgernas och nödens tid.
Göm den, tills elden tryter i din barm,
— känns den ock sträf, är den dock stark
och varm.
VAR NYE SJÖMINISTER.
j| en 31 maj utnämdes kontreamiralen Adolf Arnold Louis
Palander af Vega till statsråd och chef för k.
sjöförsvarsdepartementet.
Som bekant, nämndes i sammanhang med »affären
Dyrssen-Hägg» kontreamiral Palander som statsrådet Dyrssens
even-tuelle efterträdare och HVAR 8 DAG återgaf i denna årgångs
n:o 31 för den 28 April porträtt jämte biografi af den nu
nyutnämnde sjöministern, hvartill vi nu taga oss friheten hänvisa.
- 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
