Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 52. Den 22 September 1901
- Edvin Tengström †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jet är icke ofta, som HVAR
^ 8 DAG öppnar sina
spalter för poetiska bidrag, hvilka
i allmänhet ligga utom vår
tidskrifts plan. Men vi ha
an-ansett, att de prof på den i
dagarne bortgångne geniale
skriftställarens diktning, som ställts
till vårt förfogande, äro väl
förtjänta af, att vi härutinnan göra
«tt undantag, och äro vi säkra
på att härmed bereda våra
läsare en njutning och ett nöje.
Det var en ovanligt rikt
utrustad natur, både ä hufvudets
och hjärtats vägnar, som den 8
•dennes gick bort med Edvin
7 engström. Redan under
skolåren i Göteborg väckte hans
briljanta stil och poetiska
begåfning uppseende, och då lian
sedan som student kom till
Uppsala, var han bland sina
kamrater högt uppburen både som
person och diktare vid högtidliga
tillfällen. Tengström var innerst
•djupt religiöst anlagd, och hans tidigaste
ungdomsdikter ha ofta religiösa motiv, såsom nedanstående
vackra lilla vers från 17-årsåldern:
Tro, du undersköna ängel, barn utaf en högre trakt!
Säg, hvem gaf dig öfver hjärtat sådan outsäglig makt*
Är du gnistan af Guds kärlek, sänd att f mitt ||jerta hor
Stanna, stanna kvar tör evigt, barndomsvän, du ljufva tro!
Äfven må anföras i detta sammanhang
slutverserna af en annan ungdomsdikt »Jesus lugnar
hafvets storm». De lyda:
Svarta vågor brottas i mitt sinne,
Himmelshögt de häfva trotsig harm.
Vilda stormar jaga om därinne,
Kväfva ångestropen med sitt larm:
Seglarns stjerna är al molnen skymd.
Blott af irrsken lyses nattlig rymd.
Men, bur vindar gny och vågor sjuda,
Herre, du kan tämja dem så lätt.
Låt ånyo nådens maktspråk bjuda:
• Frid på stormupprördt Genesareth !•
Låt dess böljor glittra än en gång
Uti morgonglans vid moigonsång!
* *
*
Efter att ha afbrutit sira studier, fick Edvin
Ter.gström anställning i Göteborgs Handelstidning,
»lär han med lif och lust kastade sig in i
tidnings-arbetet och under många år verkade på olika
afdelningar. För denna den lyckligaste perioden af
haas lif äro nedanstående verser med sitt friska
lifsmod måhända mest betecknande. De utgöra
slutet af en dikt vid Uppsala studenters minnesfäst
1884 samt ha följande lydelse.
Här blir ej fäst på fädrens vis
Med bara gammalt öl och grw
Och fylda hora, som tömmas.
1 bröder! Öfver fästens rund
Sig sänker löftets helga stund,
Dess kraf må Icke glömmas.
Det högsta mål du välja må
Hvad mer, om blott det nås af f.i.
Men sträfva allt, hvad sträfva» kan
Att bli en värdig tidens man.
(Eftertryck förbjudet!
En tidens man! En sol han är,
Som vårens fagra blomsterhär
LTr gömda fröna lockar:
En Engelbrekt, hvars lystringsrop
Till enigt folk kan samla hop
De spridda meningsflockar:
Och Orfeus helga konst är hans:
Han väcker stenarne till dans:
Han hlir den mOrke tvlflarns ljus.
Och glimt af dag i sorgens hus.
Så vard en ärlig tidens son!
Du hlir då i din ringa mån
Ku frälsande .Messias;
Ty hvar en slik ibland oss går,
Där ges ett sjukt, som hälsa får,
Ett bundet, som befrias.
Om präst, om statsman eller lärd
Om man af pänna eller svärd
Stor sak! Men gör, hvad göras kan
Att bli en gång en t|jens man!
Emellertid bröto vidriga
omständigheter hans bana i
Göteborg, och han flyttade öfver till
Stockholm, där han fick
anställning i Stockholmstidningens
redaktion, där han arbetade till
dess den öfvermäktiga
nervositeten i våras lade honom på sjukbädden, från
hvilken han ej mer skulle uppstiga. Vid sidan af
sin journalistiska verksamhet, har Tengström som
bekant öfversatt en mängd saker bl. a. Sudermans
»Sorgens fé» och Kiplings mästerliga soldatsånger,
hvilka i honom funnit en genial och förståelsefull
tolkare.
De sista åren voro för Edvin Tengström den
tunga kampens och sorgens år, alltunder det han
plågades af sjukdom, och han längtade nog pä
sistone ditupp, hvarom han sjunger i den lilla vackra
ungdomsdikten »Engång», hvars slutstrofer ljuda:
Engång, engång!
Hvad gör det väl då, om din väntan är långr
Däruppe dig vinkar hvart barndomens hopp,
Däruppe skall kärlekens dröm fyllas opp:
Dig skönhet och sanning till mötes där träda.
O, anade sällhet! Ditt lof vill jag kväda:
När får Jag dig ägna min jublande sång
Engång i
Engång, engång
Du skönaie klingar o, stapplande sång!
Här höjdes du upp blott vid vågornas brus,
Vid foglarnes kvitter och vincames sus;
Deruppe du stäms till de saligas fröjder,
Och eko dig svarar från blånande höjder,
Att målet du nått för din sträfvan så lång
Engång.
• Engång, engång!»
Så må du àn tona, du himmelska
sång-Men (fi du ej kvädes med stapplande röst,
Men (/(i du ej fyller med längtan mitt bröst;
Jag vill endast lära de tröstande orden
Till sörjande bröder, till saknad på jorden:
»Du blifver så säll, som din väntan var lång —
Engång!»
* *
•
Edvin Tengström är nu borta. Alla de som
närmare känt och fattat honom, skola i honom
minnas den präktige kamraten, den geniale
skriftställaren, mannen ined det stora, varma hjärtat.
Kan man finna en förläggare, är det måhäncla
meningen att i bokform samla hans litterära
kvarlåtenskap, bland hvilken finnes en hel del af värde.
EDVIN TENGSTRÖM †.
NÅGRA DRAG UR HANS LIF OCH DIKTNING.
EDVIN TENGSTRÖM.
— 819 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 6 09:54:06 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/0830.html
