Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 13 December 1903 - »Klostertukt» af Ulla Linder - Vårt växande sjöförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Tro mig, alla de som hittills sökt göra om Tachomii
urgamla stiftelse, ha utan att de veta det — minns
detta, utan att de veta det — varit djäfvulens
verktyg. Det är han som kastar ut reformtanken hos
dem, men genom Guds nåd har allt hittills vändts
till godo. Men hvem säger, att djäfvulen ständigt
skall misslyckas, hvem säger, att han icke slipar
sina pilar allt skarpare och gör sina krokar allt
skönare — erfarenheten, min broder, är en god
läromästare och djäfvulen är för visso en slug magnat
— hvem säger, att han ej nästa gång skall få ett
handfast grepp och vända allt efter sitt sinne. Vakta
dig, min broder, att gå djäfvulen i handom, så att
du icke kastar ut en brand den du sedan icke förmår
släcka, utan hvilken förgör både dig och oss alla
med sin vämjeliga rök.
I hvad du klagar på munkar och menighet kan
jag, Gudi lof, ej instämma. Här lefva vi alla ett
sant lif för Gud. Jag vet numera ingen, min
broder, som är mindre dygdig, mindre ödmjuk,
försakande, gudfruktig och gudprisande. Ej heller fattas
Plötsligt förde han handen öfver pannan och
den slätrakade, glatta hjässan.
Det rhenska vinet — det var ju så rätt! Det
skulle ju tappas i dag! Han hade nu för detta
skrifveriets skull rent glömt af det.
Han sköt tillbaka stolen, kastade gåspännan på
bordet, sedan han först omsorgsfullt torkat af den
på sin bruna kåpärm, och reste sig upp.
Det var Jesper portvakt och broder Mårten, en
af de äldre munkarne, som fått sig detta
maktpåliggande värf anförtrodt. Jesper drack aldrig
annat än öl och Mårten var ansedd som synnerligen
pålitlig. Men — man kunde dock aldrig vara fullt
säker. Frestelserna i denna vår värld ansätta en
och hvar och äfven där anden är villig, är köttet
dock alltid svagt. Om han hade kommit ihåg det,
skulle han visst ej underlåtit att själf gå och se
till, att intet af den präktiga gåfvan komme att
— rinna bredvid. Herr Magnus hade varmt prisat
vinet såsom varande särskildt godt.
Han gick bort till ett af hörnskåpen och tog
KlichS.. Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
VÄRT VÄXANDE SJÖFÖRSVAR: Den 1 dec. sjösattes pansarbåten »Manligheten», systerbåt till »Tapperheten», och
liksom denna byggd å Kockums Varf. Kölen sträcktes sommaren 1902.
oss rikeliga bevis in materio på folkets tillgifvenhet
och förtroende.»
Så långt hade Erasmus kommit i sin skrifvelse.
Nu gällde det att på ett ej alltför mycket i ögonen
fallande sätt framhålla i hvilket bedröfligt tillstånd
S: t Nicolai kloster varit, då han blifvit utsedd till
dess guardian samt hur han med ett otroligt arbete
beledsagadt af outtröttliga böner så småningom ryckt
upp det till dess nuvarande blomstring och goda
anseende.
En liten pro memoria på de frivilliga gåfvor
hvarmed en offervillig och from allmänhet under
sistförflutna fastevecka riktat hans kloster, kunde ej
heller vara ur vägen: smörbyttor och ostar, får
och höns, limpor, grynkakor, hvetebröd, fisk och
vildfogel, hembrygdt öl och dricka samt, sist men
ej sämst, den stora tunnan med rhenskt vin från
herr Magnus på Finsta. — Dock nej. Därmed
vunnes måhända intet godt. Afunden är en svår sak
och upphof till mycken split. Bättre att Johannes
trodde sina bröder i S: t Nicolaus sitta i armod
och förglömdhet, än vara så omhvärfda af jordiska
läckerheter.
fram en liten blindlykta, tände den och steg så ut
i det klara septembersolskenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
