Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. En stor jagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Pappa, det är sannt att monsieur Choteau har
stor erfarenhet i fråga om skinnvaror, men verkliga
förhållandet öfverensstämmer icke med hvad han
uppgifvit.» (Som man ser var Lucien en skarp observator.)
»Hugot har sett två eller tre af dessa hudar i S:t
Louis. Någon måste hafva funnit de djur, hvilka
de tillhört. Vidare har jag hört monsieur
Choteau påstå det de äro högt värderade bland
indianhöfdingarne, hvilka nyttja dem som mantlar, och att
de ofta äro sedda bland stammarna. Detta visar ju
att det finnes hvita bufflar i prairierna, och hvarföre
skulle vi icke kunna stöta på dem, lika väl som
andra? Jag säger som François och Basil, låtom oss
gå och söka dem,»
»Kommen in, mina gossar, kommen in!» sade
fadren, synbarligen belåten och till någon del lugnad
af sina gossars förslag. »Kommen in, vi kunna talas
vid bättre sedan vi ätit.»
Med dessa ord linkade den gamle öfversten in
i huset, åtföljd af sina tre gossar, medan Hugot,
som var både trött och hungrig, slutade tåget.
Under och efter aftonmåltiden afhandlades
ämnet med alla dess detaljer. Fadren var till hälften
böjd att samtycka till sina söners från början väckta
förslag, medan de, isynnerhet Basil och François,
med entusiasm sökte bevisa dess utförbarhet.
Slutligen gaf öfversten sitt samtycke, expeditionen skulle
företagas.
Naturforskaren var storligen intagen af sin
önskan att göra sin vän prinsen ett nöje, men han
kände äfven en hemlig glädje af den raskhet och
företagsamhet hans barn ådagalade, och han var icke
den, som slog kallt vatten öfver den eld som lifvade
dem. Han skröt till och med ofta för sina grannar
och vänner öfver huru han uppfostrat sina gossar till
män, kallande dem sina »dugtiga pojkar» och sina »unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
