Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
inhemsk skådespelarkonst, utan ock en inhemsk drama-
tisk literatur på finska satt frön och slagit ut i blom.
Men med historien om finska teaterns utveckling
till en konstanstalt år IssEns namn oupplösligt för-
bundet. Ja, det sades tydligt efter första representa-
tionen af Et Dukkehjem, att den betecknade steget
från scenens barndom till dess konstnårliga mognad.
Såsom öfveralt hade ock i Helsingfors denna pre-
miére föregåtts af polemik i tidningarna och ifrig dis-
kussion i privatlifvet. Den finska öfversåttningen —
vårkståld af tvånne utmårkta kånnare af finska språket,
professor Jurius Kroun och hofrådet Kart. SLöör —
utkom i februari 1880, och dagen efter det Morgon-
bladet med anledning håraf återgifvit Emit von
Qvanrtens liffulla referat i Ny Illustrerad Tidning,
var redan en insåndare fårdig med en uppsats: »Hade
Nora rått i att öfvergifva sitt hem?< hvilken fråga
besvarades med ett beståmdt nej och föranledde en
replik af en annan signatyr, som åter tog Nora i för-
svar. Men såvål den finska som den svenska publi-
ken hade naturligtvis långesedan låst originalet och
naturligtvis i oåndlighet debatterat frågan huruvida
Nora vårkligen gjorde rått eller orått, ty det var denna
för den stora massan lått tillgångliga synpunkt, som,
åtminstone i början, allena gjorde sig gållande vid
styckets bedömande. Nora, såsom stycket i öfver-
såttning kallades, intråffade på finska teatern den 25de
februari 1880. Intresset var stegradt till det yttersta,
«och teaterns salong fyld af en åhörareskara, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
