Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 31. Fredagen den 2 augusti 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manuscript, som e] antaget till Införande, Återsändes, sàvldaporto bl- | pi | | l I Annonser mottagas endast mot kontant liqvid I förskott af 26 öre
pr4-fogas. Inga ofrankerade försändelser lösas. I U U IN spalt, petitrad (= 10 stafvelser). Ingen annons införes under I krona.
annan något glädjande såg, öfver hela
verlden, som, trots skymningen rundt om dem,
låg som en blomsterträdgård för deras fötter,
tog färg från deras egna själar.
Innan ban anade det, hade en glad, fri
kärlek nästlat sig in i hans hjerta. Klas
visste det förr än han sjelf. Hans lilla
fönster vette åt gräsplanen utanför
trädgårdshuset. Hur ofta hade han ej der lekt med
Sigfrid! Nu voro de åter två.
Nedstämd blickade han ut på de lyckliga,
for hvilka allt var idel sällhet, föraktande
sig sjelf for den afund, for den svartsjuka,
som sårade hans själ. Af all sin makt
kämpade han deremot. Kring honom var skugga,
der ute strålande ljus. Hvarför för honom
beständigt endast sorg? Måste den ena
hälften af menniskoslägtet alltid bära bördorna
för den andra? Kunde ett hjerta som hans,
så tidigt brändt af smärtan, aldrig åter känna
glädje?
Jo, han kunde det, i Sigfrids lycka kunde
äfven han finna sin, om blott hans kärlek
fortfor, och den stod ju så fast som den
blåa himmelen der ofvan.
Under tiden dog den gamla slägtingen.
Käthe skulle bort. Sigfrid beklagade sig för
Klas. »Jag kan inte släppa henne, hon är
ett barn, vet alls inte, hur det går till i
verlden.»
»Liksom om du visste det. Man erfar det
först, när man kastas midt deri, som man
slungas ut i hafvet.»
»Jag skulle inte ha någon lugn stund,»
fortfor Sigfrid. »Hvarför skulle jag ej skydda
henne, när jag kan det; jag älskar henne,
Klas, inte som dig, helt annorlunda.»
»Naturligtvis, jag har vetat det sedan länge!
Vet äfven hon det?»
»Ja visst, jag kan inte förställa mig. Vi
voro båda så lyckliga, när det var uttaladt.
Hon flyttar nu till en väninna, till dess jag
kan göra henne till min hustru, naturligtvis
så snart som möjligt. O, du kommer också
att hålla af henne, hon förtrollar alla, hon
är som det klaraste solsken. Hon kommer
att älska dig så, som jag älskar dig; vi bli
en lycklig familj.»
»Den som blott kunde tro derpå! Men
jag förstår mig inte på fruntimmer, jag
fruktar, att i sådana här fall är en vän alltid i
vägen. Bäst vore, att jag ginge min väg.»
Sigfrid ropade högt: »Om du gör mig detta,
har du aldrig hållit mig kär! Försök dock
att vara lycklig med oss.»
»Jag skall försöka det, ensam vore jag
allt för olycklig. Du har skämt bort mig,
låtit mig tro, att jag hade några rättigheter
till lycka ...»
»Hvilken skulle ha större än du, min gode
vän! Min bäste! Bättre, mycket bättre och
klokare än vi båda!»
Vid den rikes glädjefest
bjuds den arme ej till gäst,
drifs frän varma vrån vid härden
ut till likarne i verlden.
Brölloppet firades till Kathes bedröfvelse i
all stillhet.
»Mera som en begrafning,» sade hon, »och
din otrefliga vän i sina stora, hvita handskar
såg ut som sjelfva likbjudaren. Inte sant,
nu vilja vi dock vara glada och njuta af
lifvet, jag har en riktig trängtan efter ljusa
drägter; glada menniskor göra dagen munter.»
»Till munterhet duger min stackars Klas
visserligen inte, men han är dock allt för
taktfull att störa oss.»
»Sådana der taktfulla menniskor, som alltid
äro förargliga, dem känner jag nog till, de
grumla ändå vattnet! O, Sigfrid, jag önskade,
vi vore ensamma!»
»Skäms du inte, Käthe; säg inte så en
gång till, eller jag svarar: jag älskar honom
mer än dig.»
»Det tror jag ändå inte,» svarade hon
leende och slog armarne om hans hals. »Må
din björn gå omkring och brumma, af vår
honing får han ändå ingenting med.»
Det tycktes, som hade han också föga
aptit derpå. Allt sedan bröllopsdagen förde
Klas ett enstöringslif; hans måltider buros
efter hans önskan upp på hans rum. Det
hette, att han hade så mycket att göra.
Följden blef ock den, att Sigfrid höll till uppe
hos vännen mycket mer, än hvad som behagade
den unga, svartsjuka frun,
»Den der smulgråten,» sade hon, »förderfvar
hela vårt lif för oss, alltid tänker du på
honom! Det göres omständigheter med honom,
som vore han Stormogul sjelf, och ändå skall
han väl vara din underordnade. På de allra
trefligaste utflygter längtar du hem, som hade
du ett litet barn i huset. Hvad är han
egentligen för oss?
»Han är vår välsignelse, Käthe, vår största
skatt i huset.»
»Jag kan inte finna något så oskattbart
hos honom, jag önskar, du aldrig hade
upptäckt honom. Så här kan det i alla fall
inte fortfara, jag blir alldeles ihjelpinad häraf;
han måste komma hit ned, lefva med oss,
jag måste se, hvad han har för sig.»
»Om du ber honom, gör han det helt säkert.
Ingen kan motstå dig, när du vill vara
älskvärd. » (Forts.)
Hushållet.
Innan jag sänder nedsaltade skinkor
till rökning, lägger jag dem i ett djupt
fat, häller kokande vatten på och täcker
tjockt med linne öfver, så att ångan
instänges och vattnet far kallna
långsamt. Genom detta förfarande blir
skinkan mild och mjuk. Derefter
torkar jag köttet väl och syr in det i
gaze eller gammalt gardintyg, förser
det med ett starkt snöre till
upphängning samt lappen, hvarpå stycketalet
och vårt namn äro upptecknade.
Stenia.
Matlag-ning\
Fläsksylta. Ett svinhufvud och en
kalfstek kokas, helst till sammans.
Fläsk-svålen tages varligt af och bredes i en
serviett i så stort omfång, som man vill
hafva syltan. Köttet och fläsket skäres
i vackra, rätt tjocka skifvor och lägges
hvarftals med finstött salt och peppar
emellan. Sista hvarfvet bör bestå af
fläsksvål. Sedan ombindes servietten
stadigt med ett snöre och syltan lägges
i spadet, som får uppkoka. Derefter i
kall saltlake. På så sätt behandlad blir
syltan fast och präktig. Eka.
Efterrätter.
Gräddkaka. ’/2 stop grädde och 6
ägggulor vispas till skum. Sedan
inblandas ’/2 qvarter hvetemjöl, socker efter
smak och de 6 ägghvitorna, hvilka
särskildt blifvit vispade till hård skum.
Blandningen slås på ett djupt
porslinsfat och gräddas i måttligt varm ugn.
Serveras genast med sylt. Elsa.
Karins kaka. 1 sked smör och 2 d:o
mjöl fräses tillsammans och spädes med
’Is stop grädde, hvilket får uppkoka och
sedan hälles upp för att kallna.
Derefter iröres 3 äggulor; hvitorna, vispade
till hård skum, iröras sist. I en ka-
rott lägges sylt i botten (helst hallon),
derpå slås smeten. Insättes genast i
varm ugn och gräddas 1 timme.
Elsa.
Tvätten.
Huru alla slags fläckar kunna tagas
ur linne. Tjära, beck och svärta
borttagas på så sätt, att man insmörjer
fläckarne med terpentinolja och sedan
gnuggar dem väl med grön såpa och
varmt vatten. Linnet tvättas derefter
på vanligt sätt. För att få bort den
starka lukten af terpentinoljan behöfver
man blott blanda tillsammans bränvin
och vatten och dermed bestryka stället,
der fläckarne suttit och sedan uthänga
det i fria luften.
Oljefärgsfiäckar gnidas först väl med
gammalt smör och tvättas sedan med
grön såpa och smör i kallt vatten, till
dess att fläckarne äro borta, då tyget
sköljes i varmt vatten. Fläckar af
körsbär, blåbär, vinbär o. s. v. borttagas,
om man insmöijer dem väl med grön
såpa, sedan tvättar man dem med friskt
vatten, derefter hålles under linnet ett
fyrfat med glöd, hvarpå svafvel är strödt,
och låter man denna rök draga sig in i
linnet, så gå fläckarne bort. Slutligen
tvättas det i varmt vatten. Om dessa
fläckar suttit länge i, är bäst att man
ingnider dem med bomolja och derefter
lägger linnet uti solen i fria luften i
ett par timmar, hvarefter tyget tvättas
först i kallt vatten och sedan i varm
såplödder. Fanny—g.
Brygd.
I ett stop vatten uppkokas 2 <8
socker och i ett stop en näfve humla.
1 citron skäres i skifvor och lägges i
5 kannor kallt vatten. Det kokade
sockret och humlen ditslås samt 1
qvarter god jäst och borsyra för 10 öre.
Detta öfvertäckes och får stå öfver
natten, hvarefter det slås på buteljer,
hvilka korkas och hartsas. Efter 8 dar
gar är det fullkomligt färdigt att dricka.
Elsa.
Toaletten.
Att bereda aseptin. En kanna vatten
blandas med 15 ort borsyra och ligger
ett dygn; eedan ilägges 25 ort
glycerin och 10 droppar pepparmyntsdroppar.
Bent kall- eller brunnsvatten är bäst.
Finska.
Att rengöra kammar. Man fuktar en
bomullstapp med litet benzin och drar
så länge genom kamtänderna, tills
vadden ej längre blir svart. Stenia.
Huskurer.
Medel mot brännsår. Gult vax och
matolja kokas ihop till en salfva,
stry-kes på linnelappar och lägges på
såren. Bytes om en gång om dagen.
Har hjelpt mycket svåra brännskador.
Mindre brännskador botas lätt genom
påstrykning af med vatten fuktad hvit
tvål.
Medel mot kikhosta. Två matskedar
linfrö till en kanna vatten kokas,
sötas väl med kandisocker och silas.
Drickes varmt.
Hvarjehanda.
Sitter ni vid ett arbete och behöfver
få en tillfällig mindre söm utpressad,
men finner det tråkigt att enkom göra
upp eld för att få ett varmt jern —
gör då som jag i så många dylika fall
gjort. Tänd en lampa och stryk
sömmen mot det upphettade glaset, men
iakttag att ej väta på sömmen, ty då
spricker glaset. Utilis.
Läkareråd.
Man) B. Vi hänvisa eder till svaret till
Hulda i n:r 39. Vi vilja varna er för
tillfälligt hjelpande medel, emedan genom deras
fortsatta användning det onda allt mer
förvärras.
Isa. Om ni i öfrigt är frisk, så hafva vi
ej annat råd att gifva eder, än att ni sa
mycket som möjligt vistas och rör er ute i
fria luften, seglar, om tillfälle dertill ges, tar
dagliga bad i öppet vatten och förtär
rikhaltigt med mjölk och stärkande föda i
allmänhet.
Tekla. Se ..råd till «magerlagd ung flicka* i
n:r 12. — Ar ni säker på, att ni i öfrigt är
fullt frisk?
19-årig flicka. Beror på orsaken. Möjligen
härledande sig af blodbrist eller
nen’svaghet : möjligen föreligger något hjertfel.
Undersökning nödvändig. — Mot er hufvudvärk
kan ni försöka att vid anfallen taga 1 grain
antifebrin.
Siri. Eder fråga finnes besvarad i svaret
till X. Y. i n:r 13.
Katinka. Då ni utan resultat användt så
mycket medicin, vore ju skäl att tänka på en
ordentlig kur med lämpliga bad, massage
o. s. v. Är det ej möjligt för eder att
under återstående delen af sommaren besöka
lämplig badort? I nödfall kan ni ju realisera
er tanke på hypnotisk behandling.
D:r —d.
Frågor.
N:r 154, En ung gosse, som är lam i båda
benen, skulle vara mycket tacksam, om någon
af Iduns läsarinnor ville upplysa honom om
hvad yrke han bör välja. Julius.
155. Kan någon af Iduns läsare upplysa
om, huru finslipad granit skall bibringas en
varaktig spegelblänk yta? Prenumerant.
N:r 156. Kan och vill någon af Iduns
läsarinnor upplysa om vilkoren för att bli
antagen som sjuksköterskeelev vid Drottningens
sjukhem — och huru lång lärotiden är? II.
N:r 157. En ung klockarfru på landet
frågar, om någon af Iduns mänga läsarinnor
skulle vilja gifva upplysning om, huru oblat
till kyrkan göres? Svar emotses med största
tacksamhet.
N:r 158. Kan man möjligen genom Idun
få mönster på något virkadt täcke, passande
till en barnvagn, vore en ung fru på landet
särdeles tacksam.
N:r 159. Huru tillblandas god, mjuk
pepparkaka (brun)?
N:r 160. Huru skall man sylta gurkor?
Svar.
N:r 91. Troligen beror uteblifven blomning
hos rosorna af bristande beskärning. Att
föreskrifva, huru med dem skall förfaras, torde
vara svårt, då behandlingen i dylika fall
måste vara olika för olika slag af rosor. Om
möjligt och om så önskas, står undert. gerna
till tjenst genom enskild brefvexling.
Adressen torde i så fall efterfrågas hos Red.
Jane.
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
