Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon att hon snart skulle kunna betala igen den.
Mina hade häntydt på att om hon återkomme,
finge hon bestämma sin ställning till dem som
hon själf önskade och Märta hade låtit veta att
om hon komme, kunde hon ju försöka som säll-
skap åt Mina eller guvernant för gossarne. Hon
räknade betänksamt de få sedlarne; hon ville gerna
taga den lilla omvägen och besöka »dadda» på hem-
vägen för en eller två dagar. Nå, det ginge för
sig — uppehållet hos »dadda» skulle ju icke kosta
något, biljetten öfver A. blefve endast några kro-
nor dyrare och härtill räckte pängarne.
Fröken Sidsel på den folkuppfyllda kajen,
medan hon själf står på däcket af ångbåten, som
skall föra henne öfver till Malmö, är en bild, som
m:lle Blanche aldrig skall glömma. Den ljus-
skygga gamla fröken — som eljes ej går ut
medan dagern varar, står där i gammalmodig
mantilj, i uppmoderniserad hatt med spritt nya
»söta förgät mig ej», viftande, snyftande, knuf-
fad i trängseln och stridande en hård kamp för
floret, hvilket stormen vill slita ifrån det vissna,
tårsköljda anletet, som blickar efter ångbåten, så
länge den skönjes på de oroligt vräkande böljorna.
Så förlorar Märta henne ur sikte, men ej ur
tankarna. Hon kan följa henne på hennes hem-
130
det hädanefter, och Märta hade icke hjärta att
protestera.
Då hon mottog den hoplånta summan, visste
väg genom gatorna, hur hon flyktar i väg —
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
