Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmast, men under hela den tid hon gick
med barnet, tycktes hans kärlek vara liksom
döfvad. Hon märkte till och med, att han
hellre såg ifrån henne till andra kvinnor, men
mådde hon illa, var han genast till hands att
om möjligt lindra hennes plågor eller på sitt
godmodigt vänliga sätt tala hennes hysteriska
anfall till lugn. Att hon totalt saknade någon
kvinnlig anförvant att sluta sig till, och att den
enda vän, hon hade kvar från ungdomsåren,
var för långt borta att kunna nås af annat än
det fattiga surrogat, som utgöres af några
skrifna sidor, tycktes han aldrig reflektera öfver.
Hon var nästan för honom som den stackars
utkastade varelse man tar upp från gatan och
som man af godhet och rättskänsla protegerar,
så kände Elsa-Maria det ofta, och hennes
stolthet led gränslöst, men barnet tvang alla
upproriska känslor att lägga sig; för barnets skull
lät hon gisslet slå.
När gossens korta lif slocknat igen, och
Elsa-Maria blifvit så pass återställd, att hon
kunde stappla ut till kyrkogården, blef denna
henne den bästa fristad. Och hon brydde sig
inte längre så mycket om, att Börje reste och
lämnade henne ensam. Hon var snarare nöjd
att få gå allena till barnets graf med sina tankar.
Börje hade frågat, om hon ville att de skulle ha
något kors eller liknande på grafven. På
tonfallet hörde hon att han fann det alldeles onödigt,
hvarför hon sade nej, men samma dag beställde
2. — Kuy lenstier na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
