Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skeden på den glatta glasassietten. Slutligen
förlorade hon tålamodet med det och högg ef-
ter det i fullt vredesmod — med den olyckliga
påföljd att det skuttade öfver assiettens kant
och lustigt åkte kana utefter golfvet.
”Ak då —” sade hon och stirrade flat på
den långa, röda strimma, päronet lämnade efter
sig, och rädd att hennes nya bekantskap skulle
finna henne lika drumlig och oskicklig som
alla andra funno henne.
”Det blir inga svåra fläckar”, sade emel-
lertid Maria tröstande. ”Du hade otur — mina
päron voro så mjuka, att de smälte som smör.”
De båda flickorna hjälptes åt att torka
golfvet med sina näsdukar och hade nätt och
jäm t slutat med detta, då musiken därute tyst-
nade och de dansande paren strömmade in i
de andra rummen, medan det dukades till supé
i salen.
E tt par flickor spelade nu å-quatre-mains,
hvarefter Gunlög sjöng ett par folkvisor.
”Det där gjorde du riktigt bra, Gunlög”,
sade Anna belåtet, ty ehuru hennes många olika
sysselsättningar ej gåfvo henne tid att själf
syssla med musiköfningar, var hon dock myc-
ket förtjust i musik och påstod alltid, att när
hon en gång blefve färdig med sina andra,
”nödvändigare” studier, så skulle hon också ”ga-
sta och klimpra piano”.
”Men”, fortfor hon nu och högt, så alla
hörde det, ”du måste lägga bort att vända ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
