Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Aftonen förut hade stormen lagt sig, men den hade så
våldsamt upprört hafvet, att det, endast med den största
ansträngning var möjligt för fyra kraftfulla och raska karlar att få
båten fram medelst årorna. Isynnerhet var hafvet i våldsamt
uppror under de tre första milen. Det var lugnt, men hafvet
hade ändå starka rullande vågor — dyningar — så att båten
ena ögonblicket lyftades på toppen af vågorna, för att i det
nästa sjunka djupt ned bland dem; största sjögången
uppkommer som oftast "efter" en storm. Hafvets brytning mot
vågorna ljöd som en oafbruten åska och stänkte vattnet flera
alnar upp mot klipporna. Det tjocka hafskummet, hvari vi
rodde, vittnade äfvenledes om det uppror som stormen hade
försatt hafvet uti; dock var jag så lycklig att på natten
tillryggalägga de fem milen till Hops-eidet. På morgonen kom
sjöposten, och med den följde jag till Marienlund i Tanen, likaledes
fem mil.
Tanens nya, stora och vackra kyrka hade nu blifvit
uppförd och invigd samt begagnad. Den låg ej allenast på ett för
menigheten långt beqvämare, utan äfven på ett mycket vackert
och trefligt ställe, hvilket ingalunda var förhållandet med den
äldre kyrkan. I grannskapet låg prestgården; Tanen hade nu
blifvit ett annex till Nässeby. Här fanns ingen
bränvinsförsälj-ning invid kyrkan, såsom händelsen var vid den förra och ännu
är på många ställen; detta grannskap hade emellertid den
nyttan med sig, att flera af lapparne kände sig varnade deraf
och undveko att berusa sig i närheten och åsynen af Guds hus.
Vid min ankomst här i Tanen hade pastorn, prosten
Som-merfelt, under flera veckor läst med konfirmanderna.
Soc-kenpresten var språket mäktig; han hade tagit lappsk examen
för mig i Christiania; tillika hade socknen erhållit en egen
kyrkosångare och skollärare, hvilken ej tillika var länsman.
Den nya länsmannen var norrman och en bildad man.
Öfverallt i Finmarken var nu kyrkosångs- och länsmanssysslan skiljda.
Kyrkosångaren var seminaristiskt bildad, en hederlig och
aktningsvärd ung man, som var hemma i de tre språken.
Kaffedrickandet hade blifvit inera allmänt, hvilket möjligtvis kan
hafva bidragit till bränvinssupandets aftagande. Nykterheten
var alltså större. Den 25 åtog jag mig att resa i sockenbud
och sjukbesök och kom tillbaka påföljande lördagsafton.
Dagen derpå hölls af prosten lappsk konfirmation, måndagen för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
