Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det där han förut betraktat som en orimlighet — att
han inte levat som sig bort. Det hade kommit för
honom att de där knappast märkbara ansatserna till
opposition mot vad de mest högtuppsatta i samhället
ansågo riktigt, att just dessa knappast märkbara,
kortvariga ansatser kunde vara det riktiga och allt det
andra feltag. Hans ämbetsmannagärning och hans sätt
att inrätta sitt liv och hans familjeförhållanden och
hans intressen, som kretsat kring tjänsten och societeten
— allt det där kunde vara fel. Han försökte försvara
det inför sig själv. Men med ens fick han en
förnimmelse av hela erbarmligheten i det han försvarade. Där
fanns ingenting att försvara.
»Men om så är», sade han sig själv, »och jag går ut
ur livet med medvetandet om att jag har förspillt allt
som blivit mig givet och det inte står att gottgöra —
vad då?»
Han lade sig framstupa och började på nytt gå
igenom hela sitt liv. När han på morgonen återsåg
betjänten, sedan hustrun, sedan dottern, sedan doktorn,
bekräftade varje deras rörelse, varje deras ord den
ohyggliga sanning som under natten blivit uppenbar
för honom. I dem såg han sig själv, allt vad han levat
på, och klart såg han att allt detta var fel, var ett
ohyggligt, jättestort bedrägeri, som skymde bort både
liv och död. Detta medvetande förstorade, tiodubblade
hans fysiska lidanden. Han stönade och kastade sig
och försökte slita av sig sina kläder. Han hade en
känsla att de kvävde och tryckte honom. Och han
hatade alla de andra.
De gåvo honom en stor dos opium, han sjönk i
dvala. Men vid middagen började det på samma sätt.
Han körde ut alla och började kasta sig av och an.
Hustrun kom in till honom och sade:
— Jean, duvan lilla, gör det för min skull (för min
skull!) Det kan inte skada och hjälper ofta. Det är ju
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
