- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden /
34

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Olavus Petri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wisor, vår äldsta psalmbok, nu icke längre kvar, men är känd genom
ett omtryck av 1530. Vidare utgav han Een skön nyttugh
vnderwisningh, som är en i det hela ordagrann översättning av ett
lågtyskt arbete, en bearbetning av de böhmiska brödernas katekes,
samt Een nyttwgh wnderwijsning, till grund för vilken låg Luthers
Betbüchlein. Av detta arbete tänkte Olavus Petri sedan, på
1530-talet, trycka en ny omarbetad upplaga, men denna kom aldrig, och
omarbetningen blev först för en trettio år sedan återupptäckt i
Olavus Petris egenhändiga handskrift; dess titel är Om
menniskionnes ärliga skapelse. Hans viktigaste arbete under detta år
var dock hans testamentsöversättning, vilken såsom vi sett utkom
anonymt. Hur litet Olavus Petri brydde sig om översättarens ära,
framgår ock av företalet. Kan ock — säger han här — »med
tiden denna förtolkelse förbättras och klarare utsatt varda och med
mindre omak, än det nu skett är; dessförinnan är denna förtolkelse
väl sådan, att man henne nyttja kan, och är icke förbjudet, att var
något finnes härutirman försett vara, antingen av tolken eller av
präntaren, det icke så skickeliga står som det sig borde, att då den,
som rätt förstånd haver, må det rätta, i vilket tolken intet räknar
sig vara skett för när, utan beder därom». En mera enkel, naturlig
blygsamhet är svår att finna.

Arbeten 1527.



Året därpå, 1527, var det stora reformationsåret, och under
detta utvecklade Olavus Petri en rastlös verksamhet. Redan i april
1525 framskymtar hos konungen tanken på ett »allmänt
religionssamtal» efter mönstret av de tyska disputationerna mellan
protestanter och katoliker. Men först i november 1526 tyckes denna hava
blivit fullt klar för honom, och han föreslog då Brask en
disputation mellan båda partierna. Kort därefter utsände han tio
spörsmål, vilka troligen formulerats av Laurentius Andreæ och som
skickades till de mest betydande av de båda meningsgrupperna.
De skriftliga svaren ville konungen hava vid jultiden. Bland dem,
som mottogo dessa spörsmål, voro även Olavus Petri och Peder
Galle i Uppsala, Olavus Petris forne lärare, som ansågs såsom
katolicismens lärdaste och stridbaraste kämpe. Bägge inskickade sina
skriftliga svar. Men Olavus Petri nöjde sig ej härmed utan reste
till Uppsala för att där i en offentlig disputation drabba samman
med sin motståndare. Någon dylik disputation blev emellertid
icke av, ehuru man så trott, ty Galle vägrade. Olavus Petri vände
sig då till tryckpressen, och i maj 1527 utgav han Swar påå tolf
spörsmål (två hade nämligen under tiden tillagts). I boken
avtrycker han vid varje spörsmål först Galles svar, därpå sitt eget
och så till sist en vederläggning av Galles mening, och härigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free