Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Antikvitetskollegiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ó$
Antikvi-
tetskolle-
giet.
NOM den svenska vetenskapen var rud-
beckianismen mindre segerrik än man i all-
mänhet antager, ty forskningen hade — till
en stor del tack vare Schefferus — redan
före Atlanticans framträdande letts in på
en i det hela sund väg, och på denna fort-
satte de efterföljande, även om en eller
annan någon gång tillät sig en rudbecki-
ansk aberration. Dessa forskningar an-
knyta sig till antikvitetskollegiet.
Om dess organisation har jag redan haft tillfälle att tala. Till
ledamöter i kollegiet kallades Stiernhielm, som blev dess præses,
Axehielm, Loccenius, Schefferus, Verelius, Magnus Celsius och
Hadorph, vilka blevo assessorer. Sedermera inträdde i de avlidnes
ställe Arrhenius (Örnhielm), Pufendorf, Normannus, Wester (adlad
Westenhielm), Werwing, Peringskiöld och Brenner.
Till biträde erhöllo assessorerna fyra amanuenser, en koppar-
stickare, en formskärare, en famulus samt en isländsk translator —
den förut omtalade Jón Rugman —, vilken »årligen var sommar skall
resa in i Norge och ut på Island att där eftersöka och insamla
sådana gamla manuscripta, som till svenska historiens illustration
kunna vara tjänliga». Varje år skulle kollegiet till rikskansleren,
under vilken det skulle sortera, avlämna en redogörelse för sin verk-
samhet och förteckning på de arbeten, som medlemmarna hade
färdiga.
Antikvitetskollegiet är en för det dåtida Sverige ytterligt karak-
teristisk skapelse. Redan 1652 hade Kristina framkastat tanken på
»en academia såsom i Frankrike brukas, därmed man kunde mönstra
ut de främmande språken och bruka dess bättre vårt». Planen
upptogs av Karl XI:s förmyndare, och under denna ämbetsmanna-
väldets gyllene tid blev akademien ett svenskt ämbetsverk. I det
hela hade kollegiet karaktären av en historisk-filologisk akademi,
Hi
IPI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
