Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Arbetslöner, arbetstid och lönemotivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 I dag o c Ii t morgon
i England för närvarande. Jämsides med arbetslösheten går
predikandet av teorin att skapa arbete; det är lätt att förmå
den brittiske muraren, som besjälas av varma känslor gentemot
sin arbetslöse kamrat, att lägga blott hälften av det antal tegel,
som han tidigare gjorde, för att byggmästaren därigenom skall
bli nödsakad att taga in den arbetslöse att lägga den andra
hälften. Han inbillar sig, att han på så sätt skapat två
arbetstillfällen, där det förut fanns blott ett, och att han således
minskar arbetslöshetens förbannelse.
Men han skapar intet nytt arbetstillfälle, han blott ökar
arbetslösheten genom att göra murningsarbete så kostbart, så att blott
få ha råd att bygga hus. I stället för att skapa arbete åt sin
kamrat är det mer än troligt, att han förlorar sitt eget arbete,
på grund av »dåliga tider inom byggnadsbranschen». Ehuru
England ropar på hus, bli få hus byggda. Arbetarbostäder
byggas så gott som inte alls, och anledningen är, att murarna
icke vilja lägga det antal tegel, som motsvarar ett hederligt
arbete, att kostnaderna för ett ordinärt hus starkt fördyras,
med resultat att arbetaren, som med sin familj skulle bo i det
nyuppförda huset, ej får råd därtill. Att hålla tillbaka någon
enda form av tjänande minskar möjligheterna. Rätta sättet
för de engelska murarna att skaffa arbete för alla sina kamrater
i yrket är att utföra så mycket arbete, att det blir billigt att
bygga hus, och då landet behöver billiga bostäder, bliva murare
begärliga.
Alldeles samma princip är tillämplig på företagsledning. Det
är fullt klart, vad muraren borde göra. Men vi ha talat så
mycket om arbetarens plikter, att vi ha glömt att tala om
arbetsgivarens plikter. En slapp arbetare är faktiskt en produkt
av slapp arbetsledning. Det var icke arbetaren, som uppfann
systemet att skaffa sig någonting för ingenting. Han endast
kopierade dem som sysselsatte honom.
Den industriidkare, som till sina arbetare ger så litet han kan
för deras arbete och till allmänheten så litet han kan för deras
pengar, står på samma ståndpunkt som muraren, som endast
lägger hälften av det antal tegel han förmår.
Men mången arbetsgivare är fast övertygad om att han be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
