- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
25

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UK INDIAXKKXAS I.IF

25

följande kapitlen söka skildra. I)å deras kultur är mycket
likartad, anser jag mig kunna behandla dem i ett
sammanhang.

l)et är ej många författare, som förut skildrat choroti och
ashluslav-indianernas seder och bruk. Bidrag till kännedomen om den sistnämnda
stammen har lämnats af Herrmann ’), hvilken liksom toba kallar den
sotegaraik. Erie von Rosen *) har publicerat utmärkta fotografier från
choroti.

Den förträfflige tysk-argentinske antropologen B. Lehmann-Xitsche *)
har vid Esperanza sockerfabrik gjort viktiga studier öfver choroti och
andra chacostammars fysiska antropologi. Han har valt den rätta
platsen för dylika forskningar. Fabriken ligger som nämndt vid järnväg,
så att man med största lätthet kan föra dit allehanda instrument.
Utmärkt mörkrum finnes på stället för framkallning af plåtar o. s. v.
Den, som intresserar sig för chacostammarnas fysiska antropologi, ber
jag att få hänvisa till denna författares arbete.

Då chacostammarna tillhörande guajcuru-, mataco- och
maskoi-grupperna i mycket ha en kultur likartad med choroti och ashluslay,
så är den litteratur mycket stor, som här för jämförelser är af
intresse.

I detta arbete är likväl ej rätta platsen för sådana jämförande
forskningar. Här vill jag framför allt i första rummet gifva en bild af
lifvet bland indianerna, såsom jag uppfattat det, lämnande sådana
forskningar till specialuppsatser i facktidskrifter.

Den enda äldre författare, som omtalar choroti är Pedro Lozano.
Han nämner dock blott namnet. Mycket möjligt är ju, att såväl choroti
som ashluslay voro kända af de äldre författarna, men under andra
namn än dem, som äro bekanta för oss.

Ashluslay kalla sig så själfva. Choroti kalla dem åshli, mataco
kalla dem söwua eller söwuash, tapiete säga etéhua, toba sotegaraik.
De hvita säga i regel tapiete och förväxla dem med en stam. som är
närmare omtalad här nedan. Choroti kalla sig själfva yöshuahå, hvilket
namn naturligtvis vore det riktigaste att använda. De känna dock

’) Herrmann: Die etnographischen Ergcbnisse der Deutschen
Pilcomayo Expedition. Zeitsch. fiir Etn. 1908.

2) Erie von Rosen. The Chorotcs Indians in the Bolivian Chaco.
Stockholm 1904.

s) R. Lehmann-Nitsche: Estudios Antropolögicos sobre los
Chiri-guanos, Chorotes, Matacos y Tobas. Anales del Museo de La Plata.
Tomo I. Buenos Aires 1908.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free