- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
86

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

ERLANI) NORDENSKIÖLD

vxa liar jag ej sett i byarna och aldrig hört att någon
dylik blifvit funnen hos choroti eller ashluslay. Mycket rik
tillgång har man däremot på hårda träslag och ben, af hvilka
redskap kunna göras. Ännu ser man också, såsom nämndt,
särskildt hos ashluslay många sådana primitiva verktyg och
redskap i bruk (bild 17). Träredskapen äro nästan alla af palo
santo l)2), ett mycket hårdt, tungt och välluktande träslag. För
att tillverka dessa redskap söker man ut stycken af lämplig
form och storlek på platser, där skogen brunnit ned och mycket
torkadt trä ligger på marken. Enligt uppgift af en gammal
ashluslavhöfding, Mentisa, bearbetades träredskapen förr med
trä, musselskal och eld. Stenredskap kände han ej till.
Mortlarna bränna ashluslay ännu ut. Utom primitiva
redskap af trä, ser man äfven sådana af tänder, ben och
musselskal.

Fattigdomen på stenar är hos ashluslay så stor, att det
är mycket vanligt att få se dem slipa sina, från de hvite
erhållna knifvar, på bladen af träspadarna. Därför är också
oftast ena sidan af spadarna alldeles glattpolerad.

I detta primitiva samhälle är arbetsfördelningen mellan
könen ytterst strängt genomförd. Det kan aldrig komma
på fråga, att en man t. ex. skulle forma ett lerkärl, eller en
kvinna tälja en spade. Det vore helt enkelt oerhördt. Hvart
kön tillverkar likväl icke allt, hvad det använder. Männens
mantlar och väskor äro sålunda tillverkade af kvinnorna,
under det att de träverktyg, kvinnorna bruka, som nämndt
snidas af männen.

’) Bulnesia Sarmienti.

*) Tack vare fattigdomen på stenredskap vore det säkert högst
otacksamt att studera arkeologiskt ett folk, som icke lämnat efter sig
mer på sina boplatser än chacofolken. Några få krukskärfvor, snäckskal
och bensylar var allt, livad man kunde finna. Mycket få saker lägga de
ned i grafvarna. De folk, som stått på samma ståndpunkt och lefvat
under liknande förhållanden som chacofolken, kunna vi aldrig hoppas
att genom arkeologiska forskningar lära närmare känna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free