Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
4(.)
Choroti ha i regel blott två ä fyra barn, ashluslay synes
mig ha något flera. Tvillingar har jag aldrig sett hos
indianerna. Ingen af dessa indiankvinnor skaffar sig ett nytt
barn, förrän det föregående kan springa omkring och ej är
henne till allt för mycket besvär. För dessa indianer, som
företaga vidsträckta flyttningar, duger det ej, att hvarje
kvinna har mer än ett barn, som ständigt behöfver bäras.
Två à trebarnssystemet är därför här ett sundt och
naturligt bruk.
Barnen få i regel först namn, när de äro nog gamla
att lystra till dem. Några chorotinamn har jag antecknat,
t, ex. för män yöselianéc (den, som dödar räf), hötenic
(mataco), éstiåhua (charata, en hönsfågel) och för kvinnor
häku (icke söt), kösoki (med utslag), aséshnialo (mycket
kvinnor).
Kvinnan representerar här, har jag sagt, det flitigaste
elementet i samhället. På hennes lott kommer framför allt
det mesta af arbetet inom byn. Det är hos dessa indianer
kvinnan, som utför nästan allt arbete, som erfordrar
konstskicklighet och tålamod. Hon binder de stilfulla väskorna
af caraguatåfibrer (bild 48), väfver (bild 52) och gör lerkärl
(bild 54), allt sådant, som erfordrar verklig yrkesskicklighet.
Blott i träarbetet visar mannen prof på arbetsskicklighet,
Mannen har här tagit hand om den industri, till hvilken
fordras de skärande verktyg, ban förr fick från de djur, han
dödade under jakten och fisket, liksom han nu är i
besittning af de ofta få knifvar af järn, som finnas inom
stammen, och som han erhållit af de hvite. Det är inte
ovanligt att se i aflägsna byar i Chaco, att kvinnorna lefva i
»träålder» och använda verktyg af hårdt trä, under det
männen ha knifvar af järn.
De brvnstenar, man ser i indianernas ägo i det inre
Chaco, äro alla långväga ifrån och ha säkert kommit in i
Chaco genom handeln stammarna emellan. Under forna
tider voro nog stenarna dyrbara och stenredskapen
sällsynta. Kanske ha de aldrig haft stenverktyg. Någon sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
