Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS LIF
147
och chorotinamnen på olika platser vid Rio Pilcomayo. De
hvites nybyggen kallas där efter helgon, bolivianska statsmän
och upptäcktsresande. Blir en sådan stam som t, ex.
choroti utrotad, så lefver intet af dess språk kvar i ortnamnen.
Detta är viktigt att komma ihåg för ortnamnsforskare.
Tack vare förbindelsen med de hvite utvidgas
indianernas geografiska kunskaper mycket. De gå allt längre
vägar för att söka arbete och få se mycket land, om hvilket
de förut icke haft en aning.
Indianen som historiker.
Skulle vi söka att skrifva choroti och ashluslay
historia, kunde vi ej gå långt tillbaka i tiden. Först under
de sista årtiondet se vi dem närmare omtalade i
litteraturen. Chiriguano känna vi däremot redan från deras strider
med den store härskaren, luca Yupanqui, från tiden före
Amerikas upptäckt. Om hans försök att eröfra deras land
berättar Garcilasso de la Vega1). Hans beskrifning af
chiriguano såsom en ytterst lågt stående, människoätande ras
är säkerligen grundad på hans egen fantasi. I bergsdalarna
finnes ännu en tradition bevarad om dessa strider.
Under den spanska tiden har chiriguano område
er-öfrats steg för steg, fastän de tappert försvarat sig under
århundraden. Så sent som 1890 gjorde en del af dem ett
sista uppror, men besegrades som nämndt i slaget vid
Curu-yuqui på Boyuovis slätt. Omkring femtusen indianer hade
samlats där och kämpade en hel dag med de hvite den
ojämna striden mot eldvapnen. Man hade börjat på
morgonen och på kvällen, när det mörknade, var striden
ännu oafgjord. Situationen var högst obehaglig för de
hvite, då deras ammunition var nästan slut. Indianernas
moraliska mod var dock tyvärr brutet. Under natten
lämnade de i tysthet sina förskansningar.
*) Garcilasso de la Vega: The Royal Commentaries of the Yncas.
Vol. I—II. Hakluyt Society. London 1869 och 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
