- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
139

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

■12!)

gen för ett halft tusental journalister i New York,
omtalar Sv. D. Man såg och hörde president Coolidge
hålla tal, ehuru denne befann sig i Vita huset i
Washington. Talet var faktiskt intalat en vecka tidigare,
men man såg Coolidges gester och ansiktsuttryck
absolut synkroniserade med orden, och talet tycktes
verkligen komma från duken. Endast en film åstadkom
detta, både för att frambringa ljud och syn. Talet
rundradierades och transmitteringen var så förträfflig,
att om presidenten lyssnat, skulle han ha hört sin egen
röst komma från sin egen apparat. Hade han haft
komplett phonofilmmottagare skulle han också kunnat
se sig själv.

*



Elektrisk smältning av gjutjärn,
börjar, att döma av rapporter från senaste
amerikanska gjuterimannamötet, tillämpas på en del håll i
Förenta staterna, omtalar finska tidskr. Teknikern. Det
gäller då platser, varest den elektriska energin är
billig och koksbränslet dyrt. Frånsett detta torde
emellertid de alltmer stegrade fordringarna på gjutgodset
så småningom framtvinga en mera allmän användning
av elektrosmältningen även i fråga om gjutjärn. För
en del gjuterier ligger frågan gynnsamt till i den
riktningen, att nattkraft kan komma till användning.
Gjutningen skulle då ske på morgonen vid arbetets början
i stället för, som nu är brukligt, under
eftermiddagen. Yissa svårigheter beträffande den nödvändiga
ventilationen av gjuterier vid denna omläggning torde
icke vara svåra att övervinna.

Snabbfabrikation av motorcylindrar.

Tanken att behandla motorcylindrar på samma sätt
som t. ex. knappar eller annat mindre pressgods, där
arbetsprodukten får passera den ena maskinen efter
den andra, till dess den är färdig, skulle för endast
några år seclan ha förefallit absurd. Men det är
numera ingen nyhet, att man är på väg mot detta ideal,
vilket bl. a. framgår av en artikel i American
Machi-nist, där tillverkningens planering och de använda
transportanordningarna i motorverkstaden vid Olds
Motor Works gives en kortare beskrivning. I denna
verkstad tillverkas motorcylindrarna för den bekanta
Oldsmobile.

Maskin- och uppsättarverkstaden för cylindrarna
utgöra praktiskt taget en enhet. Verkstaden är så
planerad, att de olika delarna passera från operation till
operation i olika maskiner tvärs över verkstadssalen.
De olika maskinradernas lägen bestämmas av den
punkt, på vilken de olika delarna behövas för
hopsättningen. Utmed maskinradernas slutpunkter och
vinkelrätt mot raderna löper nämligen en transportbana,
på vilken motorerna färdas fram allt efter som de
hopsättas. Denna bana är ungefär 150 m lång och går
utefter verkstadens ena långsida.

De råa cylindrarna bearbetas på den ena kortsidan
och transporteras på en annan transportbana
(rullbana) från den ena maskinen till den andra, till dess
de äro färdigbearbetade. Härifrån komma de till den
nämnda banan å uppsättningsavdelningen. Denna är i
början dubbel, emedan insättningen av ventiler drar
längre tid än efterföljande operationer. Under sin färd
framåt förses cylindrarna med alla andra detaljer, som
levereras färdiga från de olika raderna av maskiner.

På den egentliga uppsättningsbanan placeras
motorerna i trätråg, som löpa på hjul på ett dubbelspår.
Mellan trågen, som sammanbindas medelst kättingar, är
ett avstånd av ca 1,5 m. Det hela drives av en elektrisk
motor. Hastigheten är reglerbar mellan 0,6 och 2,3 m
i minuten. Dessa hastigheter äro icke större, än att
varje man kan utföra sitt monteringsarbete, medan
motorn passerar. Skruvar idragas med tillhjälp av en
elektrisk motor, på vars axel skruvmejseln eller
nyckeln är anbragt, och som är rörligt anordnad på en
utliggare, så att tilldragningen kan ske oberoende av
motorns rörelse på transportbanan.

(Enl. »Teknikern».)

Sveriges deltagande i
Lyonmässan —

och i utlandsmässor överhuvud taget

är föremål för en ganska amper kritik i senaste
numret av Bulletin de la chambre de commerce suédoise en
France, Svenska handelskammarens i Frankrike
(Paris) organ. Det heter bl. a.:

Även om man i Frankrike, tack vare de senare
årens ansträngningar, har något klarare begrepp om
det svenska näringslivet, återstår ännu mycket att
göra och framför allt gäller det att framlägga bevis
på vad vi i industriellt avseende förmå. De svenska
stapelartiklarna äro kända överallt, tändstickor,
separatorer och fotogénkök likaså, men därmed är det
också i allmänhet slut med kunskapen om det
industriella Sverige. Den svenska verkstadsindustrin och dess
höga nivå är ett okänt kapitel, även för chefer i stora
företag. Härtill bidrager givetvis det förhållandet att,
på grund av de nationalistiska strömningar som
efter-krigsåren medfört, flera av våra största
exportartiklar nödgats att i möjligast mån dölja sitt verkliga
ursprung och föras i marknaden under importlandets
etikett. Detta är ju ett i och för sig beklagligt faktum,
men, såsom förhållandena på kontinenten nu
gestaltat sig, torde någon förändring icke vara att
åvägabringa, utan vi få glädja oss åt att de svenska varorna
likväl finna marknad.

De finna avsättning, om de äro kända, och härför
räcker icke endast ett deltagande i de inhemska
mässorna. De internationella mässor, som regelbundet
avhållas på de stora mötesplatserna för handeln i
Europa, Leipzig, Lyon, Bryssel, Milano, etc, ha sin stora
betydelse såsom kunskapsspridare. Vi höra redan
motsägande röster som förklara, att gjorda erfarenheter
icke bekräfta detta påstående. Firmor, som en gång
vågat försöket ha endast fått vidkännas betydande
omkostnader, men någon verklig nytta av deltagandet
har man aldrig kunnat spåra. I de flesta sådana fall
tro vi, att missräkningen får tillskrivas bristande
förberedelser och organisation av deltagandet. Vi ha viel
flera tillfällen bevittnat, hurusom firmor slagit upp
sina stånd på Lyon-mässan utan att på något sätt ha
på förhand aviserat de kretsar, de önska nå, om sin
därvaro. Det har förekommit, att man nedsänt ombud
från Sverige, som besitta föga eller ingen kännedom
om franska förhållanden, affärskutymer, konkurrens
osv och vars kunskaper i franska språket varit sorg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free