Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
23
Fläckuttagning och tvättning av
textilstoffer.
(Slut fr. föreg, nr.)
Kaffe- och mjöZfc-fläckar borttagas med glycerin på
följande sätt: Fläcken ingnides väl med glycerin så att
den helt täckes därav; efter att glycerinen fått tid att
verka under % timme avtvättas den lätt i varmt
vatten. I stället för enbart glycerin kan man också använda
äggula och glycerin till ingnidningen, tvättning i varmt
vatten och torkning som förut. När det tvättade
föremålet är halvtorrt pressas detsamma på baksidan med
ett ej alltför varmt strykjärn. Glycerinen uppsuger
fettet och kaffets övriga beståndsdelar (garvsyra, malt,
etc).
Chokladfläckar äro svåra att taga bort. Först
utdrages det i chokladen befintliga fettet med bensin,
varefter följer tvättning i vatten, tillsatt med såpa och
soda. Skulle fläcken ej efter denna behandling hava
fullständigt försvunnit, så kan man doppa föremålet i
fråga i klorvatten, skölja och torka. Färgade saker eller
yllevaror tvättas ej utan bestrykas efter
bensinbehandlingen med äggula, som får torka in, varefter den
borstas av väl.
Nya rostfläckar avlägsnas med vinstens- eller
citronsyra, gamla fläckar med citronsyrad ammoniak.
Nämnda blandning erhålles om man sätter ammoniak till en
citronsyrelösning tills blandningen erhållit en stark
lukt av salmiak. I denna lösning, som användes varm,
kan tyget också kokas utan att fibrerna därav taga
skada. —- Som goda rostborttagningsmedel anses också
fotogen och mineralsyror. Dessa medel ingnidas väl och
långsamt och ursköljas med boraxvatten. Ju finare
textilstoffer ju försiktigare behandling. Rostfläckar å vita
bomulls- eller liiinevaror behandlas med klor eller
sva-velvelsyra. Lyckas man ej med de nämnda medlen få
bort rostfläcken så hjälper målen vinsten.
Även fläckar, som uppkommit genom beröring med
järn, äro rätt svåra att få bort. Ett bra medel är med
citronsaft mättade tennångor. Fläcken i fråga fuktas
med ånga, som utvecklas vid kokning av vatten i ett
tennkärl, varefter man dryper något citronsaft på
densamma. Ju äldre fläcken varit, ju längre tid fordrar
också behandlingen, men clen försvinner fullständigt
med denna behandling och påföljande sköljning.
Garvsyrefläckar uppstå av läder, varur ekluten ej
blivit tillräckligt avlägsnad eller å vita strumpor av
skor, vars läder garvats med ekbark, samt har en viss
likhet med rostfläckar. Fläckarna fuktas och beströs
därefter med målen vinsten, som lämnas någon tid att
verka, då den uppsuger garvsyran. Fläcken hålles
fuktig under ett dygn, varefter den återtagit sin
ursprungliga vithet.
Brandfläckar avlägsnas, såvida ytan ej är förstörd,
om det är fråga om vitt siden, med 1-procentig
väte-superoxidlösning, tillsatt med några droppar vattenglas.
Efter det att den brända fläcken fått ligga en stund
i denna lösning torkas den i fria luften. För kulört
siden (äkta såväl som konstsilke) använder man sig
även av en lösning av gallsåpa. Genom oförsiktig
pressning svedda ställen upphjälpas genom tvättning i
medelstarkt saltvatten.
Tvättning av textilstoffer. Yllevaror tvättas i en
såp-lösning, tillsatt med något borax eller ammoniak.
Föremålen få ej vridas utan urpressas mellan rena, torra
dukar, varefter de antingen genast strykas eller ännu
bättre först få torka i svagt luftdrag. Torkningen får
ej ske i solen eller vid varm ugn, emedan yllesaker
då hårdna. Fint, kulört ylle får ej tvättas i såpa
(emedan både såpa och salmiak skada färgen) utan i ett
avkok på såprötter eller kvillajabark. Kvillajabarken
övergjutes med kokande vatten och får stå några
timmar orörd. Tvättningen företages i ett 30 gr C varmt
avkok; efter grundlig sköljning: torkning och
strykning medan tyget ännu har kvar en del av
fuktigheten.
Ylle kan också tvättas i potatisvatten. Detta
framställes sålunda: Man river några stora och väl
rengjorda potatis, tillsätter vatten och slår blandningen
genom en sil eller sikt. I det erhållna rena vattnet
tvättar man så yllet och kan därunder även använda någon
god såpa; efter sköljning pressas fuktigt.
Ett annat gott rengöringsmedel är kastanjer. Man
stampar sönder och kokar vanliga kastanjer i vatten.
Tvättningen företages i ett ljumt kastanjeavkok,
varefter sköljning och strykning i fuktigt tillstånd. För
mörkfärgade stoffer kunna kastanjerna stampas
tillsammans med skalen, för ljusa saker måste däremot
skalen avskiljas (5 kastanjefrukter till varje liter
vatten).
Vita yllesaker behandlas med finmalen, i vatten
ut-rörd krita och få ligga i den tunna kritvällingen någon
tid, varefter avspolning i ljumt vatten. I stället för
krita kan man också använda vetemjöl eller ännu bättre
vetekli. För vita, stickade yllesaker anbefalles
tvättning i en lösning av mandelsåpa. Föremålen tvättas
utan att vridas och torkas i skugga tillsammans med
såpskummet.
Gulnade yllevaror blekas först i en utspädd lösning
av svavelsyrat natron. Föremålen läggas först för några
timmar i denna lösning och flyttas därefter över i en
lösning av vinsyra, efter skedd urtvättning blånas svagt.
Sidentyger tvättas med fördel i ett avkok av
såprötter eller i vatten, tillsatt med kli och något alun. I
stället för såpa kan man använda utspädd
ammoniak-lösning (en del ammoniak 10 delar vatten). Användes
kallt. På detta sätt behandlas i allmänhet svarta
siden-stoffer, i fråga om kulörta sådana måste man först
prova med en bit av tyget för att övertyga sig om att
ej färgen tager skada.
Tvättade tyger appreteras bäst genom bestrykning
med svag dragant- eller mastixlösning (5 gram mastix
i 200 gram sprit) och strykning med ej för varmt
strykjärn.
Fina band, atlas, damast etc tvättas i såpvatten,
tillsatt med något oxgalla. Efter urtvättning sköljer man
i en rissirap- eller dextrinlösning för att återställa
glansen, och strykningen sker mellan ett par papper.
-—-Sidenband få under 24 timmar ligga i sur mjölk,
varefter de urtvättas med såpa, läggas i en ren handduk
och få torka under någon pålagd tyngd. Silver- och
guldbårder läggas över natten i utspädd ättika.
(»Teknikern», Finland.)
Svenska nationalkommissionen för näringsfrågor
har till medlem i den under Internationella
handelskammarens auspicier arbetande ständiga Internationella
kommissionen för industriellt rättsskydd, där Sverige förut
representerats av direktör Axel Vennersten, utsett
direktören i Ab. Stockholms patentbyrå Axel Hasselrot.
— Kommissionens nästa sammanträde blir i Paris den
12—13 instundande februari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
