389 (Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389 INDU STRITIDN INGEN NORDEN

De nya amerikanska omnibussarnas svenske konstruktör.

Uti en artikel i clenna tidnings nr
35 (1 sept.) detta år beskrevs bl. a.
den nya amerikanska »V e r s a r e»
-omnibussen, antagligen den
mo-därnaste och för stordrift hittills mest
anpassade passagerareautomobilen.
Sedermera ha vi erfarit att
Versare-omnibussens konstruktör är svensk,
nämligen ingenjören Oscar Schwartz.
Han överflyttade till Amerika i
början av år 1921, sedan han en tid varit
anställd vid Ab. Pumpseparator i
Stockholm såsom
verktygskonstruktör. Det är onekligen duktigt
marscherat av vår unge landsman att
inom så kort tid hava gjort sig — och
sin svenska nationalitet — gällande
på ett så höggradigt avancerat område som
motorvagns-industrin i U. S. A. Att märka är att Versare-typen
framkonstruerades under flera års intensivt
experimenterande och blev färdig för marknaden i juli 1925,
tillverkad av Versare Corporation, Albany, N. Y. Hr
Schwartz tillkommer således ansenligt av den nya om-

Vid en årlig totalproduktion av 30 600 000 ton
ställer sig fördelningen mellan länderna på följande sätt:

Tyskland ................................................43,18 % .

Frankrike ................................................31,18 %

Belgien ....................................................11,56 %

Luxemburg ...................... 8,30 %

Saarområdet ...................... 5,78 %

Den nuvarande basen torde ha fastställts till
27 600 000 ton.

Om ett land överträder den för detsamma fastställda
kontingenten, är det skyldigt till centralorganisationen
betala 4 dollars för varje överstigande ton. Om däremot
den fastställda kontingenten ej uppnås, äger
vederbörande land erhålla en ersättning av 2 dollars för
varje ton, som fattas i den fastställda siffran.

Avtalet omfattar tills vidare endast de fem
ovannämnda länderna, men avser att kunna utsträckas även
till andra järnproducerande länder. Underhandlingar
ha redan inletts med England, Polen, Tjeckoslovakiet
och andra centraleuropeiska stater. Givetvis kommer
beträffande dessa samma bas att fastställas.

Något mera invecklad ställer sig frågan beträffande
sådana länder som Sverige, Italien, Holland, Spanien
och Schweiz, vilka visserligen äro järnproducerande,
men vars produktion ej förslår att täcka den inhemska
marknadens behov. Vad Amerika beträffar, håller sig
detta land tills vidare på avstånd, i betraktande av sin
enorma produktion och de stora avsättningsmöjligheter,
som stå öppna såväl inom landet som på utländska
marknader, där de amerikanska varorna hava
obetydlig konkurrens att kämpa mot.

Såsom av ovan anförda siffror framgår, kommer
Frankrike att få på sin lott 31,18 % av den totala pro-

nibustypens förtjänster och ära. Bl. a. är det speciella
Versare-styrningssystemet hr Schwartz’ uppfinning.
— På vidstående reproducerade fotografi av en
Ver-sare-omnibus synes hr Schwartz stående på främre
dörröppningens fotsteg.

Chr. S.

duktionen, vilket utgående från en totalsiffra av
25 300 000 ton motsvarar 8 miljoner ton, och från en
totalsiffra av 30 miljoner 8 800 000 ton.

Den franska stålproduktionen uppgick år 1925 till
7 500 000 ton. Innevarande års produktion beräknas
uppnå en siffra av omkring 8 200 000 ton.

Under första halvåret 1926 producerade Frankrike
4 570 000 ton tackjärn och för juni månad uppgick
månadstillverkningen till 778 000 ton. Under första
halvåret 1925 uppgick tackjärnsproduktionen till
4 091 000 ton. Man har sålunda kunnat inregistrerat en
ökning med 479 000 ton eller 12 %.

Ståltillverkningen under första halvåret 1926
uppgick till 4 060 000 ton mot 3 567 000 under första
halvåret 1925, vilket innebär en ökning med över 500 000
ton eller 14 %.

De franska järngruvornas avkastning under samma
period uppgick till 18 800 000 ton -— omkring
1 600 000 ton mer än föregående år •— varutöver
Frankrike importerat 654 000 ton (118 000 ton mer
än föregående år).

Masugnarnas konsumtion har uppgått till 12 435 000
ton, mot 11 162 000 under motsvarande period 1925.

Som »Le Figaro» framhåller, är varje fara för
eventuell restriktion av den franska produktionen
undanröjd, i det den siffra, som fastställts för Frankrike,
motsvarar mer än 90 % av dess produktionskapacitet.

Avtalet säkerställer den franska stålindustrin mot
de svårigheter, som skulle kunna uppstå för densamma
den dag de franska priserna kommit upp i nivå med
övriga länders och exportmöjligheterna ej längre äro
så goda som nu.

Det möjliggör även för den franska industrin att
förbättra organisationen av sin produktion utan
fraktan för häftiga omvälvningar och i skydd för en
ruinerande priskonkurrens.

Genom särskild överenskommelse mellan Tyskland
och Frankrike möjliggöres export av en viss kontingent

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/indunord/1926/0391.html

		Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 / 389 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|