- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
21

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 INDUSTRITID NINGEN NORDEN



man sällan räkna över 1000 stigar årligen. Således
är hela koltillgången 3 000 stigar, som över huvud
kostar 24 sk. stigen. Malmbrytningen förrättas av de
vid vallarne boende torpare. Bruket håller därvid en
gruvfogde och en smed, samt består krut och alla
materialer. Arbetarena förrätta brytningen och
transportera malmen till bruket, då de i ett för allt erhålla 7
daler kmt tunnan — en tunna skall väga 60 lisp. —
tillägges dock materialkostnad, forlön m. m., kommer
varje tunna malm vid masugnen att kosta 20 d:r.
Tack-järnsblåsningen har ej gått högre än 6—9 veckor, då
300, högst 400 skepp, järn kunnat erhållas. Kol
räknas på varje skepp. 3 stigar och malm 1% à 2 t:r,
vartill då alla andra omkostningar läggas.
Tillverkningspriset för skepp, går till 3 rdr och därutöver. Malmens
rödbräekta art gör alltid olägenhet vid blåsningen, så
att stöllet ofta blivit utskuret och pipan skadad —
kanske också härrörande av murmästarens okunnighet,
Som brukets privilegium är på 400 skepp,
manufaktur tillverkas allt stångjärn under namn av slädskenor,
och få smederna därför 16 skill. i arbetslön, för
na-varejärn, som allt går till Röraas 24 sk. och för
spikjärn 20 sk. Kol och järn hava smederna förut haft på
räkning, men nuvarande ägaren tycker det vara mindre
nödigt. Allt järn och manufaktur avsattes på Norge.
Norrmännen avhämta det själva. Det förra till 10 rdr
pr skepp, och det senare, särdeles spik, som var i högt
pris, till 20 rdr skepp, vid bruket. Tillverkningen blir
aldrig större än att ännu mera årligen efterfrågas.
Årliga tillverkningen har hittills varit’ 3 à 400 skepp,
och man vill hädanefter uppbringa den till 500 à 600
skepp., detta såvida tillräckligt kol kan erhållas.
Livsmedlen äro för bruket dyra varor. Ingen säd brukar
att sås. All spannmål hämtas vintertid från Jämtland.
Sovel och fiskevaror samt andra nödvändighetssaker
hämtas från Röraas och Trondhjem i Norge. (Forts.)

Lages färgfotografipapper.

Uti beskrivningen över sv. patentet nr 62243
redogöres för ett sätt att framställa färgfotografier på
papper eller liknande, uppfunnet av E. A. Låge, Hamburg.

Metoden grundar sig på att tre delbilder kopieras
efter varandra på ett och samma underlag och har
följande förlopp.

Fi an negativet för den gula delbilden framställes en
vanlig svart kopia på gasljuspapper eller liknande. Den
Väl uttvättade bilden överföres till ett blekningsbad,
bestående av ungefär:

15 kbcm av en 10 % lösning av blvnitrat]
10 » » » 10 % » » rött blodlutsalt"
1 » » » 10 % » » salpetersyra
75 » destillerat vatten.

Efter en fullständig blekning uttvättas bilden väl,
till dess den icke mera synes gulaktig, och torkas. Efter
bildens torkning bestrykes den medelst en bomullstuss
vid dämpat ljus med följande lösning:
destillerat vatten 60 kbcm,
ferriammoniumcitrat 7 gr,
kaliumferricyanid 4 gr.

Det sålunda bestrukna och torkade papperet kopieras
nu under det delnegativ, vilket är bestämt för den blåa
delbilden, tills bilden synes fullt tydlig.
Kopieringstiden uppgår vid normalt negativ och gott dagsljus till 5

till 10 minuter, i varje fall så länge, tills bilden är fullt
igenkänlig i alla detaljer och skuggorna börja att bliva
gråa. Därpå uttvättas den blåa delbilden, tills
dagrarna synas klara och gulaktig vätska icke mera
avdroppar från bilden. Denna bild bestrykes nu efter flyktig
avtorkning likformigt med en 3 % lösning av
kalium-bikromat. Efter torkning lägges den så tillvida färdiga
bilden under negativet för den röda delbilden och
kopierar man så länge, tills bilden just är synlig å de
ljusaste ställena, Nu uttvättas bilden åter så länge, tills
gulaktig vätska icke längre avdroppar, och lägges på
ett plant underlag och avtorkas väl. Därpå
framställes på den så tillvida färdiga bilden en röd delbild med
tillhjälp av den i och för sig kända
oljepigmentproces-sen. Efter kort fixerande i undersvavelsyrligt natrium
och därpå följande uttvättning och torkning är
färgbilden färdig.

En fördel ligger däri, att man vid bestrykning av
bilden med bikromatlösningen för åstadkommande av
den röda delbilden samtidigt framkallar den gula
delbilden.

Den för gultrycket erforderliga svarta gasljusbilden
(klorsilver, klor-brom-silver eller bromsilver) överföres
genom det bly nitrat Pb (No3)2 innehållande
blekningsbadet i en osynlig silverblybild. Denna
omvandlas genom lösningen av kaliumbikromat (K2Cr,0) i en
blykromatbild (PbCr04), som utgör den nämnda gula
delbilden.

Den blåa delbilden är utförd medelst en process, vid
vilken ferricyankalium K3Fe (Cy)6 och
ammoniumfer-ricitrat (C6H507)3Fe2(NHJ3 giva en ljuskänslig
lösning, vilken genom ljusinverkan lämnar en blå fällning
av ungefär följande formel: Fe3(CN)12.

Den röda delbilclen framställes genom ett
kromatför-farande, varmed menas, att gelatin eller dylikt med
bi-kromat vid belysning lämnar olösliga eller icke
sväll-bara föreningar. Det mest brukliga kaliumbikromatet
K2Cr20T, blandat med gelatin eller liknande och utsatt
för ljuset, sönderdelas enligt följande formel:

3 K2Cr207 = 3 K2CrOt + Cr203 • Cr03 + 3 0;

kaliumbikromat kalinmkromat kromperoxid syre.

Den uppkommande kromperoxiden garvar gelatin
eller liknande i hög grad. Lägger man en sådan kopia
i varmt vatten, så går endast den obelysta delen av
gelatinet i lösning (pigmentförfarande). Fuktas kopian
med vatten, så upptages vid överstrykning med fet
färg färgen å de belysta ställena och bortstötes från de
andra ställena (oljpigmenttryck).

K. Nn.

Svenska Uppfinnareföreningen.

Svenska uppfinnare föreningen har till ändamål att
åstadkomma en samverkan dels emellan uppfinnare,
dels emellan dessa och personer, vilka intressera sig för
uppfinningar och deras tillgodogörande; att utbreda en
mera allmän insikt om uppfinnareväsendets betydelse
såsom kulturmedel och ekonomisk faktor; att befordra
uppfinningars tillgodogörande och verka för
patentvä-sendets utveckling; att tillhandagå uppfinnare med råd
och upplysningar samt i allmänhet representera det
samfällda uppfinnareintresset.

Till medlemmar av föreningen kunna inväljas
personer, som utöva eller på annat sätt intressera sig för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free