Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
Reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri, verkmästare, mfl.
Kommerskollegium tillkännagiver, att det kommer
att utdela ett mindre antal reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan mindre industri, verkmästare och
förmän inom industrin samt arbetare i de särskilda
näringsyrkena för att deltaga i en av kollegiet under minst
2 veckor från 13 augusti 1927 planerad gruppresa till
konsthantverksutställningen i Leipzig,
hantverksutställningen i Munchen och byggnads- och
heminredningsutställningen i Stuttgart. Studieresan är huvudsakligen
avsedd för konsthantverkare och byggnadsfackmän.
Ansökning om reseunderstöd skall vara till kollegiet
inkommen senast 30 juni 1927. Vid ansökningen skola
fogas åldersbetyg och betyg över åtnjuten skol- och
yrkesundervisning samt a) beträffande idkare av
hantverk och annan mindre industri, intyg om självständig
verksamhet inom yrket och om yrkesskicklighet, b)
beträffande verkmästare och förmän inom industrin,
intyg utvisande sökandens insikter inom yrket och
anställningar såsom verkmästare eller förman, eller, där intyg
om anställning ej kan företes, övriga arbetsbetyg jämte
intyg från sammanslutning av verkmästare eller förmän
om medlemskap av densamma och c) beträffande
arbetare i de särskilda näringsyrkena, betyg över innehavda,
arbets anställningar.
Föreningsmeddelanden.
Brukssocieteten höll den 27 maj under bruksdisp. K. F.
Göranssons ordförandeskap sdn allin. ordin, sammankomst.
I staten, som för år 1928 äro bl. a. upptagna anslag till
bergsskolan i Stockholm 20 000 kr, till bergsskolorna i
Filipstad och Falun 97 870 kr, till förmanskurser för gruv- och
järnhantering 8 900 kr, till rön och försök 30 000 kr, till
kolareskolor 6 500 kr, till Värmlands och Örebro läns
gemensamma skogvaktare- oeh kolareskola 7 000 kr.
I enlighet med förslag av särskilt tillkallade sakkunniga,
som haft att bedöma inkomna tävlingsskrifter om Rinmansj
tävlingen, beslöt brukssocieteten belöna författaren till
tävlingsskriften »Bidrag till metod att beräkna vissa
metallurgiska ugnar» bergsäng. Ä. Anjou med hedersomnämnande och
en penningbelöning på 600 kr samt förf. till tävlingsskriften
»Austenitområdet vid kromlegerade stål» bergsing., greve B.
Kalling med hedersomnämnande och en penningbelöning på
1 200 kr.
Efter företagna val utgöres styrelsen av ordin, fullmäktige:
bankdir.. J. C:son Kjellberg, vice häradshövd., dr E.
Killander, greve G. von Eosen, frih. H. Fleming och bruksdisp. A.
Sjögren med bruksdisp:na Wiking Johnsson och O. Hjorth
såsom suppleanter, samt extra fullmäktige kabinettskammarli.
A. Herlenius, bruksdisp. A. Fornander, bruksdisp. dr C.
Sahlin, bruksdisp. Törd Magnusson och bruksdisp. E.
Lundqvist med bruksdisp. E. Odelberg, bruksägaren A. Gerh.
Arfwedson, bruksdisp. H. G. M. Silverstolpe, bruksdisp. E.
Wet-tergren och bruksägaren L. U; Lindberg såsom suppleanter.
Svenska metallografförbundet hade den 27 maj årsmöte i
Stockholms högskolas fysiska institut under talrik anslutning.
Till ledamöter av styrelsen omvaldes prof. Benedicks,
Stockholm, och ing. Enlund, Degerfors, samt nyvaldes övering. von
Hofsten, Bofors, ing. A. Carlsson, Forsbacka, och fil. kand. G.
Phragmén, Djursholm. På förslag av vice ordf. bergsing.
Malmberg, Surahammar, beslöt förbundet anslå medel till
utarbetande av en handbok över etsningsförfarandets användning för
undersökning av strukturen i- järn och stål. Prof. Benedicks
gav därefter en utförlig redogörelse för sina på metallografiska
institutet utförda, omfattande undersökningar över orsaken
till lokala frätningar Hos rördelar av järn. Särskilt utpräglade
fall av dylik frätning hade uppträtt bl. a. vid
kalorisatorstu-bors användning i sulfatcellulosafabriker. Föredragshållarens
undersökningar hade visat, att orsaken ej låg hos stålmaterialet
utan var att söka i den i vissa fall alltför höga temperaturen
hos den använda ångan. I samband härmed demonstrerade ing.
Enlund ett par härdade stålplåtar och visade hur enbart
svavelsyra angrep den härdade strukturbeståndsdelen medan om
till svavelsyran sattes något salpetersyra i stället den
ohärdade delen av plåten angreps.
Bergsing. Hultgren redogjorde därefter för försök, som
utförts vid Stora Kopparbergs ab. för att genom härdning från
olika temperaturer i förening med mikroskopisk undersökning
påvisa graden av inhomogenitet i stål. Bergsing. Löfqvist gav
därefter en koncentrerad översikt över olika sätt att medelst
etsning identifiera de olika slag av slagginneslutningar, som
finnas i stål.
Efter sammanträdet samlades deltagarna till gemensam
middag på Stallmästaregården.
Notiskrönika.
K. tekniska högskolan. Riksdagens båda kamrar hava
antagit inbjudan av högskolan att låta sig representera vid
högskolans hundraårsjubileum i höst och hava vardera härför
utsett tre representanter jämte suppleanter.
Lagstiftning för regionplanering. Major C. J. Insulander
har hos k. m:t hemställt om vidtagande av åtgärder för
genomförande av en lagstiftning om upprättande och genomförande
av s. k. regionsplaner.
Elektriskt smältverk vid Luleå? Enligt
Norrbottens-Kuriren föreligga planer på anläggande vid Luleå av ett
elektriskt smältverk för Flodinmetoden. Det lär vara meningea
att Karlsviks järnverk skall återuppstå i ny gestaltning.
Planer på tysk bilfabrikation i Skåne. Länsstyrelsen l
Malmö avstyrker hos k. m:t av tyske medborgaren fabrikören
W. Wipperman gjord ansökan om tillstånd att i Fosie socken
idka handels- och fabriksrörelse.
Fabrikör Wipperman har för avsikt att etablera en fabrik
för tillverkning av cykel- och automobildelar m. m. å den
honom tillhöriga fastigheten Lyekesholm nr 1 i nämnda socken.
Landsfiskalen i Oxie distrikt avstyrker likaledes
framställningen då anläggandet av en tysk fabrik för bilindustri i
orten enligt hans förmenande skulle medföra stor konkurrens
och inverka ofördelaktigt på den svenska bilindustri, som
nyligen startats och ännu befinner sig i försöksstadiet.
Aktiebolaget Fallskärm beslöt vid extra bolagsstämma den
23 maj att träda i likvidation. Till likvidator utsågs dir. N.
Strandell.
Tre-motormaskin på flygruten till Helsingfors. Från
1 juni har på luftruten Stockholm—Helsingfors insatts
tre-motorsmaskdner från såväl det svenska Aerotransport som
det finska Aerobolagets sida. Den svenska maskinen, som
levererats till Aerotransport från Ab. Flygindustri i Malmö, flögs
upp till Stockholm. Maskinen deltog i flyguppvisningarna i
Göteborg vid flygmötet där den 29 maj. Den flögs upp
därifrån på tre timmar av Aerotransports . ordinarie Helsingfors-,
flygare, sergeant Nilsson. Maskinen är utrustad med 3 st.
330 hkr-motorer, som möjliggör en överfärd till Helsingfors
på endast 2?U tim. mot tidigare 3’Vs—4 tim. Den är dessutom
försedd med en hel del komfort för passagerarna, som också
få tillfälle att intaga sin lunch över färden över Ålands hav,
sedan Aerotransport ordnat med lunchservering ombord.
Norska ingenjörer vid svenska varv? Enligt telegram
till G. P. från Oslo har Norges Rederforbund fäst sina
medlemmars uppmärksamhet på hänvändelserna från de norska
ingenjörs- och industriidkareförbunden med anledning av de
många norska fartygsbeställningarna vid utländska särskilt
svenska varv.
Ingenjörsföreningen framkastar tanken på att de norska
redarna vid avslutandet av kontrakt rörande skeppsbyggnader
borde inrycka en bestämmelse, att vid verken ifråga skulle
placeras norska ingenjörer, som skulle ha med dessa
skeppsbyggen att göra. Detta skulle icke bara hjälpa de norska
ingenjörerna ur deras nuvarande arbetslöshet, utan skulle
också kunna ge norsk skepps- och maskinbyggnadsteknik
värdefulla impulser, vilka skulle komma Norges egen
skeppsbyggnadsindustri till godo.
Industriidkareförbundet har föreslagit att i syfte att gagna
norsk industri skulle i de kontrakt, som redarna avsluta
med utländska skeppsvarv, inryckas en bestämmelse, om att
vid dessa varv skall i största möjliga utsträckning användas
norskt material för de fartyg, som där byggas för norsk
räkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
