Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Märkligt domslut i varumärkesärende.
Den officiösa tyska varumärkestidningen »Blått für
Patent-, Muster- und Zeichenwesen» innehåller i sitt
nummer av den 30 november en redogörelse för
utgången av en varumärkestvist, som, ehuru rörande tyska
förhållanden, dock torde vara av intresse även för dem,
som i vårt land syssla med varumärken. Ehuru den
tyska och den svenska varumärkeslagen till sin bokstav
ganska mycket överensstämma, synes, av det berörda
fallet att döma, lagens andemening tolkas så tämligen
olika i de båda länderna.
Saken förhåller sig i korthet på följande sätt.
Ett bolag hade i Tyskland redan för flera år sedan
erhållit registrering av ett varumärke bestående av
ordet »Linotype» avsett för maskiner och maskindelar,
och vilket märke synes hava blivit rätt så flitigt använt
i bolagets verksamhet inom Tyskland. För att
kringgärda sagda varumärke mot intrång av mer eller mindre
liknande märken lät samma bolag redan för över 20 år
sedan registrera under nr 90 674 även ordet
»Typo-bar» för samma varuslag, och har i laga ordning
förnyat båda märkena, så att de voro i gällande kraft.
Sistnämnda märke har av tyska patentverket ansetts
hindrande för ett annat bolags försök till registrering
av ordet »Typar» för tiyckerisättmaskiner, varför
denna. sökande inlade besvär. Det klagande bolaget
anförde därvid flera skäl, av vilka dock endast ett synes
vara av mera allmänt intresse, nämligen att märket
»Typobar» aldrig varit använt under de mer än tjugu
år, som förflutit sedan märket registrerades.
I underrätterna förlorade det klagande bolaget, enär
domstolarna ansågo såväl märkena »Typobar» och
»Typar» som de avsedda varaslagen vara så lika, att fara
för förväxling förelåg.
Sökandebolaget besvärade sig hos högsta instansen,
vars domslut blev, att varumärket nr 90 674
»Typobar» förklarades upphävt och således icke längre utgöra
hinder för klagandenas registreringsansökan.
Motivet till detta domslut var, att märket 90 674
aldrig varit använt som varumärke under alla de år,
som dess registrering varat. Visserligen hade
innehavarna förklarat sig beredda att använda sagda märke,
så fort anledning därtill uppkomme, men då det ej
kunde styrkas, att ett sådant användande verkligen
kommit till stånd, fann revisionsdomstolen, att
registreringen skett utan behov, och att den endast utgjorde
ett i lagen icke avsett hinder mot en i sig själv i övrigt
laglig konkurrens.
Märkesinnehavarnas påvisande av, att »Typobar» i
själva verket var samma ord som »Linotype», enär
bägge orden på engelska språket betydde »trycktyp-stav»,
och att det således borde vara tillfyllest, om ettdera av
de båda märkena kom till användning i handeln, fann
revisionsdomstolen sakna betydelse, emedan det här var
fråga om ett land, Tyskland, vars språk var ett annat
än engelska, och att nian således icke kunde förutsätta,
att den köpande allmänheten skulle fatta ordens
överensstämmelse.
Det är i upphävandet av ett vederbörligen registrerat
varumärke endast därför, att märket icke kommit till
användning i allmänna handeln, som det märkliga
synes föreligga. Domstolen säger i sitt utslag, att
registrering av ett varumärke, som aldrig användes,
visserligen icke kan anses strida mot gocl sed ur moralisk
synpunkt, men det strider däremot mot god sed ur
synpunkten av den lojala fria konkurrensen, och detta vore
ett lika kraftigt skäl för registreringens oberättigande
som en strid mot moraliska bud.
Det skulle vara av mycket stort intresse att erfara,
hur våra domstolar skulle ställt sig till en liknande
fråga. Jag fruktar, att man där skulle låta enbart den
formella rätten bliva gällande, ty sådan tycks i
allmänhet vara tankegången hos våra jurister, högre som
lägre. Finns endast en juridiskt formellt bärande hake
att hänga upp sig på, så må samhällsbyggnaden i
övrigt, dvs det praktiska livets behov, gärna vara svag;
så länge den formella haken håller, är det ingen fara
för sammanbrott.
Det kan nog finnas delade meningar om vilket, som
är för det allmänna lämpligast: att med stöd av vår
varumärkeslags saknad av klassindelning för
varusla-gen låta ett visst varumärke omfatta en mångfald, de
mest olika slags varor, även då man aldrig avsett att
använda märket för mer än ett eller kanske några få,
eller att, såsom nu skett i Tyskland med ifrågavarande
märke, förklara ett varumärke, som bevisligen icke
utnyttjats för de föregivna varuslagen, såsom ogiltigt
gent emot dem, som med lojala avsikter skulle hava
nytta av samma märke.
Göteborg, december 1927. Gustaf Seth.
Huru »Scientific management» hittills utfallit
i Europa.
(Forts. fr. sid. 4.)
Denna rörelse, som ursprungligen hade sin grund i
önskan att förbättra industriella företags räntabilitet
och som sedan rönt uppmuntran i nationellt intresse,
kan numera sägas ha kommit att spela, en roll även i
strävandena för internationell ekonomisk samverkan. I
Europa är det den sistnämnda synpunkten, som
särskilt starkt framträder vid jämförelse med den
amerikanska rörelsens utveckling. Uppkommen mycket
senare och under avsevärd tid tillbakahållen av olika skäl
har den europeiska rörelsen tagit ett kraftigt uppsving
efter kriget och fått en rik utgestaltning i det
praktiska livet. På ett tidigare stadium betingad av
ekonomiska och sociala hänsyn i olika länder, synes den nu
utveckla, sig till att bliva en plattform för närmande
och samverkan mellan de europeiska länderna.
Detta, förhållande erhöll en intressant belysning
under förhandlingarna inom förberedande kommittén för
internationella ekonomiska konferensen. En utredning
av de frågor, som anknyta sig till »arbetets
vetenskapliga organisation», kom att framstå som en
nödvändighet för de finansmän, nationalekonomer, ämbetsmän,
arbetsgivare och arbetare, som sammanträdde i Genève.
Under det ekonomiska rekonstruktionsarbetet leddes
uppmärksamheten å de metoder, som vore bäst ägnade
att minska produktionskostnaderna, borteliminera
slöseriet och öka massornas köpkraft — utan uppgivande
av den sociala ställning, som arbetarna uppnått sedan
kriget. Det allt överskuggande problemet om Europas
ekonomiska rekonstruktion har kommit att bliva en
fråga om att reorganisera produktionen efter mer
vetenskapliga linjer. Betydelsen av sådana’anordningar har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
