Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
ingen insett bättre än amerikanarna, som till stor del
lia denna insikt att tacka för sitt industriella välstånd,
och vilka, om också endast i eget intresse, äro
angelägna om att de europeiska länderna skola följa . deras
exempel. Riklig litteratur, nya institutioner och en i
ämnet mer upplyst allmän opinion äro de positiva
krafter, på vilka rörelsen för vetenskaplig
arbetsorganisation kan räkna i Europa.
Rörelsen synes numera ha nått ett stadium av större
mognad. Den tekniska sidan av problemet har allt mera
genomarbetats, och man börjar allt klarare skönja
rörelsens ekonomiska och sociala betydelse. Man
bestrider numera icke den vetenskapliga
arbetsorganisationens betydelse för den sociala problemställningen eller
behovet av att vid tillämpning av moderna
produktionsmetoder taga hänsyn till det vetenskapliga studiet av
den mänskliga faktorns inflytande.
Vidare framträder allt mera samhällets, intresse i
frågan om vetenskaplig arbetsorganisation, och
betydelsen av denna icke endast ur producent- utan även ur
konsumentsynpunkt börjar att erkännas.
Otvivelaktigt existerar i Europa både bland
arbetsgivare och arbetare samt bland allmänheten en viss
motvilja mot införandet av amerikanska arbetsmetoder.
Man talar med oro om faran för Europas
amerikanise-ring samt nödvändigheten av att bevara den europeiska
•civilisationen med dess industriella traditioner och
sociala institutioner.
Även om man medgiver, att en sådan känsla i och
för sig kan vara berättigad, synes den vara
fullkomligt värdelös som argument mot införandet i Europa
av de arbetsmetoder genom vilka Amerika vunnit en
obestridlig ekonomisk överlägsenhet. De som dela
sådana farhågor gjorde klokt uti att eftersinna det
föredöme som givits av Japan. De måste lära sig inse, att
massorna kunna övertygas om vår civilisations
överlägsenhet endast om de beredas samma goda
levnadsvillkor som de amerikanska arbetarna åtnjuta.
Utom dessa mera känslobetonade argument hör man
ofta anföras, att vetenskaplig arbetsorganisation
knappast kan tillämpas i Europa på grund av omöjligheten
av massproduktion och distribution i samma skala som
i Amerika, beroende på den begränsade marknaden och
individualismen hos de europeiska folken, vilka icke
vant sig vid konsumtion av standardiserade produkter.
Vad först beträffar. marknadens begränsning börjar
man i Europa inse, att endast ett botemedel härför
numera förefinnes. På några håll anser man, att de höga
tulltarifferna, som till stor del grunda sig på en önskan
att hålla konstlade industrier vid liv, undergräva
Europas ekonomiska position, och det talas därför allmänt
om behovet av att avsluta industriella
överenskommelser. En enda sammanhängande marknad liksom i
Förenta staterna, där de ekonomiska lagarna för
produktion och distribution få göra sig fritt gällande, börjar
framstå som det enda medlet ägnat att åstadkomma en
ökad och stabil produktion genom minskning i
framställningskostnaderna ocli som följd därav ökad
köpkraft hos befolkningens massa.
Beträffande åter den individualism, som bildar ett
hinder mot varumarknadens standardisering, är det
säkerligen icke omöjligt att uppfostra konsumenterna och
bibringa dem insikt om varuti deras verkliga intresse
består såsom skett i Amerika: Efter hand skall man
komma att automatiskt skilja på artiklar, som lämpa
sig för massproduktion och distribution, och sådana
som kräva mera varierande fabrikationsmetoder;
orimligt vore sålunda att tala om individuell smak beträf-
fande blyrör eller maskinverktyg. I många fall är
motståndet mot standardisering intet annat än en
förevändning för beslöjad protektionism. För övrigt äro
experterna icke av den åsikten, att massproduktion är en
absolut nödvändig förutsättning för en framgångsrik
tillämpning av vetenskapliga arbetsmetoder, något som
också visat sig i praktiken.
De invändningar mot vetenskaplig
arbetsorganisation, som rests från arbetarhåll, synas vara av mer
allvarligt slag, grundade som de äro på en djupt
rotad och stundom berättigad misstro. Uppenbart är, att
en vetenskaplig organisation av arbetet icke kan
genomföras på bekostnad av arbetarnas intresse. I stället
bör det kunna krävas, att en allmän tillämpning av
rationella arbetsmetoder icke allenast länder arbetaren
till gagn i hans egenskap av konsument utan därjämte
— genom klokt tillvaratagande av det nya systemets
möjligheter — ökar hans intresse för arbetet och
verkar höjande av hans yrkeskänsla. Vad beträffar faran
av överansträngning erbjuder den psykotekniska
vetenskapen på sitt nuvarande stadium ett skydd. I
lönehänseende synes arbetaren endast kunna draga fördel av
den vetenskapliga arbetsorganisationen, förutsatt att
arbetslönen fastställes på grundval av praktiska rön
samt med vederbörande fackliga organisations
kännedom.
Återstår slutligen rädslan för arbetslöshet, bottnande
i den allmänna uppfattningen, att en inskränkning i
antalet arbetstillfällen är en oundviklig följd av
omorganisation. Detta påstående, som tidigare kunnat hava
fog för sig, synes numera icke vara berättigat. I ett
efter rationella grunder organiserat företag bör arbetet
fördelas efter vederbörandes färdigheter och tillfälle
givas att bereda varje anställd som förflyttas en annan
sysselsättning. Att medverka vid denna omgruppering
böra arbetarnas fackliga organisationer taga sig an
såsom en av sina uppgifter. Vad beträffar den
arbetslös-hetsrisk, som i varje fall förefinnes inom en
rationaliserad industri, böra anstalter häremot träffas i
gemensam väg samt under iakttagande av varsamhet vid de
nya. metodernas införande. Sedan reorganisationen en
gång genomförts, kommer den ökade förbrukning, som
följer med det minskade tillverkningspriset, att bilda
en garanti för stadigvarande anställning.
Prisuppgifter på järn.
Järnverks förening ens normalnoteringar den 23 december 1927.
l:o) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5.15
eller $ 28.05 per engelskt ton om 1 016 kg fob
exporthamn netto per 30 dagar.
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ... sv. kr 240—290
3:o) Yalstråd, över 0,45 kolhalt.................. » » 270—320
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ... » » 170—200
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ......... » » 280: —
För rubrikerna 2)—5) avser noteringen 1000 kg fritt
ban-vagn verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn
och i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser
om 18,08 resp. 3,705 kr utgöra noteringarna för
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt £ 14.12.- $ 71.30
» 17. 8.- » 85.00
3:o) Valstråd, över 0,4 5 kolhalt ............... » 16. 6.- » 79.50
» 19. 2- » 93.25
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris... » 10.14.- » 52 10
» 12. 7.- » 60.35
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ...... » 16.17.- » 82.25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
