Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
INDU STRITTON INGEN NORDEN
stånd. År 1762 köptes det av kammarrådet och
borgmästaren i Karlskrona Paul Pihlgard. Av denne köpte
herrar Anders och Per Ludvig Eneström bruks- och
lantegendomen 1792, vilka åter försålde Lessebo till
bergsrådet och kommendören av Vasaorden, medicine
doktorn och chirurgie magistern J. L. Aßchan 1802.
Vid Lessebo bruk ha flera mossar av honom blivit
till äng förbättrade, och genom bergsrådet Aschans
uppmaning till sina sockenbor och genom förevigt
exempel, att förvandla äng av sjöar, hava flera sådana
inom socknen blivit uttappade och till äng beredde, som
genom försättande under vatten den kalla årstiden giva
utmärkta höskördar, bestående till större delen av
vitstarr. Av sjöar, som till äng förbättrats märkas
Fetsjön, Fagereke och Holgsjön, ävensom Björksjön och
Kvarnsjön.
Även Hovmantorps herresäte drev åtskilliga
industriella verk. Dit hörde sålunda en tullmjölkvarn med
tvenne par stenar, som gav i årlig tull 40 tunnor, en
grovbladig såg, som inbringade 40 rdr banko och ett
Iädergarveri, vars tillverkningsbelopp kunde räknas till
40 000 rdr banko årligen.
Hovmantorps herregård innehade dessutom
glasbruksprivilegier, ehuru dess dåvarande ägare icke
begagnade sig av dessa, Hovmantorps säteri består nu av
tvenne mantal efter att fordom blott ha varit ett. Enligt,
tradition skall denna gård ha varit herresäte redan vid
den tid då julfester ännu firades av trollen på
Abbe-kusaberg, dit trollet Bruse nu flytt, vilken enligt
traditionen blivit utrökad från Hovmantorp och därvid
yttrat: »Så sant jag heter Bruse, skola de aldrig röka
mig ut ur Abbekuse». Även berättas att en riddare
från Hovmantorp betedde sig lika tappert som riddaren
på Ed, i det han infann sig på julfesten, och drack icke
av deras öl utan uthällde detsamma, varför han
måste fly till Hovmantorp och det med största hast, ty
trollen förföljde honom till närheten av Hovmantorp.
därvid en röst ropade till riddaren: »Manne, månne,
dåre! Rid av vägen den härde, och på åkern den ärde,
så skall du komma hem i nåde.» Under färden tappade
riddaren sporren, som ännu till minne därav förvaras
i Hovmantorps kyrka.1 Den första kände ägaren var
Håkan Nilsson Skytte, adlad 1645, vilken inköpte
ovannämnda egendom såsom odalfrälse 1645. Riksrådet
.Tohan Skyttes brorsons son, överste för ett småländskt
knekteregemente, sedan landshövdingen i Kristianstads
län Nils Skytte ägde Hovmantorp 1650, fick den 3 maj
1653 tillbyta sig dåvarande prästgården, 1 mtl
Karlanda. emot % mtl Fägerstad, Sven Jonssons gård, som
numera är kyrkoherdeboställe, och % mtl Sven Nilssons
gård i Furuby socken, som från clen tiden utgjort
pastorsboställe, varpå Karlanda tillades Hovmantorps
egendom, som härefter utgjorde tvenne mantal.
Därefter sålde grevinnan Liljeroth, sannolikt krigsrådet
greve Nils Liljeroths änka. Hovmantorp till assessorn och
häradshövdingen Gustaf Bergman, född 1715, blivit
innehavare 1766. Majoren Z. Segerheim, född 1736.
död 1793. gift med Anna Hederstjerna 1741. var ägare
1788. Baron T. V. Liewen, född 1764, gift med
Johanna Maria Segerheim 1782, var ägare 1798. Baron
Elof Rosenblad, generallöjtnant, född 1756, död 1838,
ägde Hovmantorp sedan 1812, under vilken tid
Tullstorp Häggagård inköptes till herregården. Dess son
kammarherren Nils Adolf Rosenblad, född 1804,
till-handlade sig egendomen 1838 och innehar för
närvarande densamma.
1 Jmfr legenden om Ljungby horn och pipa. Red. av I. N.
Invid herregården har den uråldriga Hovmanstorps
kyrka stått, byggd av trä, 27 aln. lång, 12 aln. bred
och 8 aln. hög, med särskild klockstapel, som
uppfördes 1668. Kyrkan säges vara byggd, där tvillingoxarna
stannade. Och detta gamla, från forntiden märkliga
tempel, kunde icke av sockenborna till minne
bibehållas, sedan den nya kyrkan under åren 1846—47 blev
uppförd, utan har det å offentlig auktion blivit försålt
för en summa av 250 rdr banko, samt sistlidet år
ned-rivits och bortförts. Det enda, som numera återstår av
tempelbyggnaden, är Skytteska, Bergmanska och
Rosenbladska gravkoren samt ringmuren omkring
kyrkogården. Bergsrådet och kommendören J. L. Aschan
inköpte gamla tempelbyggnaden och lät därav på egen
bekostnad uppföra en fattigstuga för socknens räkning.
Vidare omnämnes andra industriella verk i
Hovmans-torps socken, såsom exempelvis Tånga pappersbruk,
vilket i senare tider nedbrunnit, Detta anlades 1807 av
J. Lönnegren och bonden Jacob Svensson, inköptes
sedermera av bergsrådet Aschan. Inkomsten av detsamma
kunde beräknas till 4 560 rdr.
På Ugnanäs storegård finnes anlagt ett mindre
ol.je-slageri, en vadmalsstamp och ett färgeri, vilka verk
anlades av bonden Anders Svensson år 1840 och
inbringar årligen omkring 2 000 rdr.
Å Limestomt har under senare år en lack-, en
terpentin- ocli hartzfabrik blivit anlagda, vilka industrier
dock äro för ägaren mindre lönande. Å samma plats
finnes ävenledes kvarn och såg.
Om Kosta glasbruk skriver lantmätare C. Ibohm
1852, att det har ett förnämligt läge och att det drives
med 16 »potter». Det drev redan då en betydande
rörelse och årliga tillverkningen beräknades till 80- à
100 000 rdr banko. Glasslipare finnas på stället och äro
vackra byggnader uppförda för arbetarna. Blåsningen
sker vid 2:ne st. ugnar. Vid den ena blåses fönsterglas
och vid den andra grönt och vitt isådant. Även
verkställes pressning och ritning. Till bruket hörer
dessutom stensitamp varest blomstren krossas, ävensom
kvarn och såg. Enligt av bruksförvaltaren meddelad
uppgift går följande ingredienser åt till glaset årligen,
nämligen 4 000 lisp. pottaska, som erhålles i Småland,
500 tunnor vit sand från Skåne, 6 000 lisp. soda från
England, 400 skepp, kalksten från Skåne, 50 lisp.
arsenik, 20 lisp. brunsten, 100 lisp. salpeter, 6 000
klim-par holländsk lera, 100 lisp. mönja, 1 000 lisp. grönt
och 1 000 lisp. vitt skärvglas, ävensom 10 000 famnar
ved, utom så kallad stockved. (Forts.)
Minnesfyrtorn över Columbus på Haiti.
Svenska beskickningen i Washington meddelar till
utrikesdepartementet, att beskickningen från The Pan
American Unions styrelse mottagit inbjudan till svenska
arkitekter att deltaga i en pristävlan mellan arkitekter
från hela världen för byggande av ett fyrtorn i Santo
Domingo till minne av Christofer Columbus, vilket
skall benämnas The Columbus Memorial Lighthouse.
Till pris i tävlingen har Dominikanska republikens
regering anvisat ett sammanlagt belopp av 56 000 dollars.
Närmare upplysningar angående tävlingsvillkoren
kunna erhållas genom direkt framställning till mr Albert
Kelsey, adress Pan American Union, Washington, I).
C., USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
