Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
99
därför huvudsakligen i riktning mot att giva
univer-salmaskinerna en högre verkningsgrad. De härvid
inslagna vägarna föra huvudsakligast till förbättringar
inom tre områden. Dessa skulle jag vilja
sammanfatta så:
1) Fullkomnande av utformningen utav de yttre
och inre drivorganen.
2) Effektstegring genom nedbringandet av de s. k.
oproduktiva tiderna.
3) Höjandet av produktionsförmågan och
noggrannheten.
1) Utbildningen av de yttre och inre
drivorganen.
De genom de nya effektiva stållegeringarna
möjliggjorda skärhastigheterna medförde för
universalmaskinen fordringar på en förhöjd regleringsmöjlighet
inom finare gränser än förut. Detta uppnår man genom
inbyggandet av svagt avtrappade utväxlingar eller
genom direkt drift medelst reglerbara motorer. Den
elektriska enkeldriften borteliminerar alla nackdelar
med transmissionsdrift och möjliggör ett fullständigt
oberoende av denna vid uppställningen av maskiner,
vilket för verkstäder med större seriefabrikation är av
synnerligen stor vikt. Härigenom möjliggöres en
ideallösning av maskinernas följdriktiga placering vid s. k.
flytande tillverkning. Moderna omkastbara
reglermo-torer för likström kopplas direkt medelst en fläns eller
på annat sätt till maskinen eller också förenas den till
ett organiskt helt med densamma. Dessutom
förenklar en sådan drivanordning naturligtvis växellådan
ganska avsevärt. Antalet hastigheter för arbetsstycket
ökas härigenom mycket och samtidigt ökas
verkningsgraden, så att ofta endast en bråkdel av
strömförbrukningen är nödvändig jämfört med enkel-skiv- eller
trappskivdrift. Härtill kommer besparingen genom
bortfallandet av transmissioner. Fig. 1 visar en
jämförande tablå mellan tvenne olika drivsätt, båda medelst
motor. I ena fallet drives maskinen med motor av
konstant hastighet genom en växellåda och i andra fallet
medelst en motor av variabel hastighet. Skillnaden i
verkningsgraden ä/r som synes av diagrammen ganska
avsevärd och beror till största delen på bortfallandet
av de flesta mekaniska överföringsorganen för
hastighetsregleringen.
I fig. 2 visas en schematisk bild av kraftvägen ge-
Fig. 3. Schematisk bild av kraftvägen genom ett arborrverk från
motorn till spindeln — en kortare väg (jmfr fig. 2).
Fig. 4 Hydraulisk drivanordning. Aggregatet inbyggt med en svarv.
nom ett arborrverk från motorn till spindeln, vid
drivning från motor genom en växellåda för inställningen
av hastigheterna. För varje överföringselement
minskas verkningsgraden av maskinen med ca 5 %. Den
betydligt kortare kraftväg, som uppnås med en
drivning medelst reglermotor visas i fig. 3.
De inre drivorganen alltså alla överföringsorgan från
den plats där drivkraften ingår i maskinen till
verktyget visar i sin utveckling varandra ofta
motstri-dande inflytelser från de olika yttre drivorganen. En
utvidgning eller för massfabrikationen inskränkning
och anpassning av de till förfogande stående
skärhastigheterna, materialets beskaffenhet såväl som den
stegrade skäravverkningen äro ju fall, som inverka på
denna inre konstruktion. Fordringarna att kunna ändra
skärhastigheten i möjligaste mån utan avtrappning och
ändring av hastigheten på ett stötfritt sätt under
arbetet och full belastning har funnit sin ideallösning
i de hydrauliska drivanordningarna. I fig. 4 visas
schematiskt ett dylikt aggregat, vilket i princip består
av en generator och en motor. Den förra även benämnd
primärdelen och den senare sekundärdelen. Generatorn
drives antingen från transmissionen eller direkt från
elektrisk motor och levererar vätskan i viss mängd och
under visst tryck till sekundärdelen. Genom
förskjutning av den inre rotorn i sekundärdelen vinkelrätt till
dess axel, sålunda, att dess excentriska läge i
förhållande till yttercylindern blir större eller mindre, ökas
och minskas trycket och mängden av vätskan och
sålunda hastigheten av den rörliga trumman. Denna
hastighetsförändring sker mjukt och utan stötar inom vida
gränser: i fig. 4 visas detta aggregat inbyggt
organiskt med en svarv.
I fig. 5 visas det yttre arrangementet av en
hydraulisk matningsanordning, som ofta kommer till
användning vid slipmaskiner, hydrauliska dornpressar o. dyl.
och som möjliggör en reglering av
matningshastigheten inom gränserna av 15 m/m—800 m/m pr min. samt
en snabb tillbakagång av arbetsstycket eller
verktyget med flerdubbla hastigheten. Dessa rörelser
regleras automatiskt genom ställbara anslag, som en gång
inställda med största precision begränsa alla rörelser.
En annan nyhet bland de mekaniska
regleringsan-ordningarna för hastigheten är s. k.
valsdrivanordnin-gen (»Wältzgetriebe»), Vid detta åstadkommes en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
