Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
151
Som man finner, stå vi ännu i dag — 137 år efter
meddelandet åt Samuel Peal av det första brittiska
patentet (nr 1801 av år 1791), som hänförde sig till
användningen av kautschukmjölk för industriella
ändamål •—• i mycket ännu vid början av denna
industrigrens utveckling. Det behövs fortsatt hårt arbete för
att uttömmande nyttja alla de fördelar, som det
omedelbara tillgodogörandet av kautschukmjölken medför.
(Die Umschau.)
Wt.
Världsproduktionen av krom.
Uppkomsten och tillverkningen i stor skala av
rostbeständiga stålsorter har medfört en stor ökning i
världens förbrukning av krom. Denna metall begagnades
dock i industrin redan före uppkomsten av det
rostfria kromstålen; den användes exempelvis för
tillverkning av krom- och kromnickelstål, vilka alltid haft
stor efterfrågan. Vidare har krom i form av bikromat
många år använts vid garvning, och tegel av kromit för
inklädning av härdugnar ha varit vanliga.
Det faktum, att den beräknade världsproduktionen av
krom under år 1926 var mer än dubbelt så stor som 1913
och översteg det maximala krigsbehovet år 1918 med
30 %, visar att metallens värde som rostförhindrande
beståndsdel i legeringar fullt uppskattats. Enligt en
statistik i Commerce Monthly, som utgives av
National Bank of Commerce i New York, var
världsproduktionen av krommalm, kromit (Cr203 EeO) åren 1913,
1918 och 1925 inalles resp. 177 530, 283 150 och
319 000 tons. Huvudmängden av malmen tages från
engelskt och franskt territorium. Under åren
1921—-1925 lämnade Rhodesia och Indien tillsamman 65 %
av hela världsproduktionen av kromit. Nya Caledonien,
den franska ökolonien i Stilla havet, 12 %. Utbytet från
Rhodesias gruvor steg från 56 000 tons år 1913 till
181 194 tons år 1926 och i Indien från 5 680 tons år
1913 till 37 450 tons år 1926. Produktionssiffrorna för
Nya Caledonien hava varierat mellan 90 000 och 19 000
tons; år 1925 hade 34 180 tons. Andra
kromproduce-rande länder voro Grekland, Turkiet och Cuba. Den
nyaste användningen av krom är inom
galvaniserings-industrin. En med krom överdragen yta motstår som
bekant korrosion utmärkt, och en ytterligare fördel är
att beläggningen, även om den är tunn, är hård och
slitstark. (Engineering.) Hgt.
Patenttidens förlängning från 15 till 17 år är nu
av riksdagen beslutad, sedan även andra kammaren
godkänt — utan debatt — k. propositionen, vilket skedde
den 2 dennes. A7i återkomma till denna betydelsefulla
statsåtgärd. Red.
Flygprofessuren beslutad av riksdagen. Såsom vi uti
föreg, nr meddelade tillstyrkte statsutskottet k.
propositionen om upprättande av en professur i flygteknik
vid K. tekniska högskolan, men avstyrkte K. m: ts
förslag om uppförande på högskolans område av ett
flygtekniskt laboratorium. Första kammaren har nu
bifallit utskottsförslaget betr. professuren och laboratoriet
men ej reservationen i fråga om motiveringen för
avslag på det senare. Andra kammaren har bifallit hela
utskottsförslaget, sålunda även motiveringen i sin
helhet.
Patentverket numera åter skuldfritt.
Uti skrivelsen av den 3 februari d. å. från
Patentverket till K. m:t ang. balansen oavgjorda
patent-ärenden, varur några utdrag återgåvos i denna tidnings
nr 12, förekom även i ämbetsverkets motivering för
anställandet av de ifrågavarande 6 ingenjörerna några
uppgifter av allmänt intresse beträffande Patentverkets
ekonomi.
Det påpekas, hurusom Patentverkets ekonomi
numera tvivelsutan tillåter den belastning, som den
nämnda, erforderliga ökningen av arbetskrafterna
kräver. »Reservationerna utgjorde vid innevarande
budgetårs ingång ca 420 000 kr, vilket belopp dock
sedermera minskats med 150 000 kr på grund av verkställd
slutbetalning av försträckningen åt ämbetsverket av
andra statsmedel.1 Verksamheten under den hittills
gångna delen av budgetåret visar en behållning
utgörande omkring 320 000 kr.»
1 I oktober 1937. Bed. av I. N.
Tekniska läroverket i Malmö har utgivit prospekt
över sin verksamhet. Undervisningsanstalten, som är
ett statens läroverk och i sin nuvarande gestalt en
omorganisation av Tekniska elementarskolan, som
grundades år 1853, avser att bibringa eleverna dels
specialutbildning i resp. maskinbranschen,
husbyggnadskonsten samt den allmänna och tekniska kemin
(fackskolorna), dels allmänt teknisk och merkantil bildning
(gymnasiet).
I fackskolorna koncentreras undervisningen på det
för varje faokskola väsentliga, men omfattar även så
pass mycket av vad som tillhör allmänbildning på det
tekniska och industriella området, att de utexaminerade
kunna anses kvalificerade att bekläda även mera
ansvarsfulla poster, där dylika kunskaper erfordras.
Lärokursen omfattar i samtliga fackskolor 2 år.
Vid tekniska gymnasiet avlägges teknisk
studentexamen, som medför rätt till fortsatta studier vid högskola,
Lärokursen är 3-årig.
För inträde fordras dels föregående industriell
praktik, dels vissa förkunskaper i matematik, fysik, kemi
och svenska, ävensom någon färdighet i ritning; för
gymnasiet dessutom tyska och engelska.
Föreningsmeddelanden.
Svenska uppfinnareföreningen àade sammanträde å
re-staur. Riche i Stockholm1 den 27 april.
Förhandlingarna leddes av ing. C. A. Hult, som öppnade
desamma med några minnesord över avlidna medlemmarna
verkmästare Yngve Larsson och ingenjör Frans Lundgren. Ordf.
erinrade, hurusom Larsson — vid sitt frånfälle iblott 32 år
gammal — ådagalagt uppfinnarebegåvning och redan medhunnit
goda resultat i detta avseende, därvid han även biträtt sin
fader, fabrikör Mauritz Larsson, vid dennes tekniska arbeten.
Beträffande Lundgren framhölls särskilt dennes genialiska
konstruktioner ooh mångåriga verksamhet på
tändsticksmasfci-nernas område •—• en verksamhet, som varit av stor betydelse
för den svenska teknikens överlägsenhet inom
tändstieksindu-strin.
Såsom nya medlemmar i uppfinnareföreningen invaldes
följande personer: ingenjörerna E. Bilde, Stockholm; A. D.
Borglind, Ljusdal; C. B. Ekholm, Lidköping; J. G. Everstam,
Sundsvall; Richard Nilsson, Sthlm; J. G. Smith, Västerås; E.
Stenqvist, d:o; N. G. A. Strömberg, Sthlm; K. J. E.
Westerberg, Göteborg, och Gust. Pers. Wern, Uppsala; bergsing. H.
J. Hj. Nathorst, Sthlm; civilingenjörerna B. Schlyter, Sthlm,
och J. H. Wallin, Djursholm, samt dir. E. G. Sievert,
Sundbyberg, och disp. H. A. E. Nilsson, Storvik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
