Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
195
igenom lämpat för olika ändamål, enär ljusets art
kan varieras från rent dagsljus till varmaste
guldstrålar genom de olika skärmarne.
Särskilt de båda sistnämnda åstadkomma helt nya
färgtoner, i det en effektiv dagsljusbelysning eller som
vid guldlampan ett guldskimrande, varmt och
angenämt ljus erhålles. Skärmarne kunna färgas blå, röda,
gröna etc för olika dekorativa ändamål och giva därvid
en egendomlig färg å ljuset.
Anordningen av skärmarne framgår av bifogade fig.
1, visande en lampa i sektion. Ljusfördelningen
belyses av diagrammen fig. 2—4, å vilka, den tunna linjen
anger den nakna glödlampans, under det den grova
angiver P. H.-lampans ljusfördelning. Beträffande
verkningsgraden har denna av prof. Teichmüller uppmätts
vid t. ex. en opalglaslampa med 200 Watts lampa till
82 %, vilket värde, med hänsyn till att ljuset riktats
i nyttig riktning och är absolut bländfritt," måste
betraktas som mycket förmånligt.
Vid dagsljuslampan är verkningsgraden 27,7 %,
vilket är ca 3 ggr större än vid hittills vanliga, verkliga
dagsljuslampor.
Vid alla dessa olika arter användas vanliga,
klara glödlampor av halvwattstyp.
Den höga verkningsgraden är i huvudsak beroende
på att ljusets utträde ur armaturen sker genom reflexion
med ringa förlust och tack vare skärmar nes scora
totala yta under absolut bländfrihet, till skillnad från
andra, med kupor utförda armaturer, där bländfrihèten
står i omvänt förhållande till ljusgenomträngligheten
hos glaset dvs ekonomin.
På denna nya pricip, uppfunnen av arkitekten Paul
Henningsen har uppfinnaren utbyggt ett helt system
omfattande olika lampstorlekar från 15—2000 Watts
belysning och apterade till såväl tak-, bord-,
vägg-som golvbelysningar i smakfulla moderna
kompositioner — med ett genialt utnyttjande av de enkla
konstruktiva linjerna hos lampan.
P. H.-lampan kan därför betraktas som en ny
lösning av belysningsproblemet, som i motsats till den
eljest i våra dagar med rasande fart fortgående tekniska
utvecklingen tycktes hava stannat av.
Man ser alltjämt såsom mycket vanligt att nakna
glödlampor användas inomhus i stor utsträckning, t. o.
Fig. 3. Hattglaslampans
ljusfördelning.
Fig. 2. Opalglaslampans
ljusfördelningsdiagram.
Fig. 4. Lacklampans ljusfördelning.
Fig. 5. Bordstake.
Fig. 6. En av de med P. H.-lampor försedda salarna för Östasiatiska
samlingarna i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
