Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
levande kartan ter sig onekligen litet lustig. Ungefär
som en kubistisk palett i gulgrön ton med röda
rutlin-jer och violetta prickar här och där. Linjerna äro vägar
och prickarna hus. Så går färden över den beige-blå
Zuider-Zee och man kommer in över Amsterdam med
dess kanaler, broar, dockor och till synes direkt ur
vattnet uppskjutande huskomplex. Det är en vacker stad
från luften.
Nu minskar föraren gasen till motorerna, motordånet
avtager i styrka och flygplanet seglar framåt—nedåt,
drivet av sin egen tyngd. Tätt över jordytan rätas
flygplanet upp till vågrätt läge, farten minskas och med ett
par mjuka stötar tager maskinen mark på Sßhiphols
flygfält, 12 km söder om Amsterdam efter 3 timmars
färd från Hamburg.
Här möta bussar, som befordra passagerarna fritt
in till Leidsche Plein i hjärtat av Amsterdam.
Passagerare till London och Paris föras till de resp. engelska
och franska flygplanen, ty här slutar den svenska
linjen. Efter omkring en timmes uppehåll i Amsterdam
avgå de utländska maskinerna, vilka likt de svenska äro
flermotoriga, till destinationsorten London eller Paris.
Avståndet från Malmö till Amsterdam är närmare
700 km, som luftledes tillryggalägges på litet mer än
5 timmar, då däremot båt och tåg taga 21 timmar i
anspråk. En tidsvinst alltså på icke mindre än 16
timmar, som betyder mycket i vårt. brådskande tidevarv.
Utländska flyghamnarna som angöras på den
svenska linjen.
En översikt, av de flyghamnar, som den svenska
huvudlinjen vid luftförbindelser med utlandet angöra,
kan vara av intresse. Vi börja då med slutstationen
Schiphol.
Amsterdams flyghamn, Schipol är säkerligen den mest
internationella flyghamnen i Europa. Häröver gå
nämligen flera av de stora luftlinjerna, och på Schipol råder
därigenom en synnerligen livlig trafik. Flygplatsen
såsom sådan gör icke på besökaren något märkligare
intryck. De olika nationalitetsmärkena på de i den stora
betonghallen sammanpackade maskinerna vittna dock om
de många utländska, linjer, som beröra Schipol.
Landningsfältet håller 800 meter i fyrkant och är på sätt
och vis enastående — det är nämligen beläget 4 meter
under havsytan, varför stora kostnader måst nedläggas
på dräneringsarbeten. Strax intill hangarbyggnaden
ligger den ur resenärernas synpunkt kanske viktigaste
byggnaden, restaurangen. Vid denna flyghamn göres i
allmänhet rätt långa uppehåll och där är också platsen
för intagandet av huvudmålet under flygfärderna.
Restaurangen är också rustad att på det mest förstklassiga
sätt betjäna flygpassagera.rna.
A^id ett besök på Schiphol får man för övrigt en
livlig bild av den i Holland så betydelsefulla flodfarten.
Vatten förbindelsen mellan Rotterdam och Amsterdam
stryker alldeles intill restaurangbyggnaden, och där
förbi glida jämt och samt de olikt konstruerade
flodbåtarna. Det är en för Holland karaktäristisk tavla, som
upprullar sig för restaurangbesökarna.
Redan kl. 7 på morgonen börjar surret över
flygplatsen och fortfar oavbrutet till skymningen. Antalet
av de dagliga starterna och landningarna för reguljära
trafikmaskiner uppgå nämligen till icke mindre än 22
stycken. Särskilt mellan kl. 12 och 15 råder en
irriterande brådska på flygplatsen. Oupphörligt anlända
bussar från staden och avlämna passagerare, som få ge-
Fig. 3. Passagerarekabinen på de svenska trafikplanen.
nomgå en ganska lindrig pass- och tullvisitation samt
den obligatoriska vägningsproceduren.
Att Schiphol i den internationella lufttrafiken
kommit att spela en så stor roll, beror säkerligen till stor
del på ockupationen av Köln, varigenom denna stad
blockerats. Möjligheter förefinnas ju, att de stora
trans-europeiska förbindelserna taga andra vägar, och då
torde Köln komma först ifråga, men under de närmaste
åren kommer säkerligen Schiphol att hävda sin
rangställning som Europas främsta lufthamn.
Då man anländer till Hamburgs flyghamn,
Fuhls-büttel, får man genast en erinran om tysk ordning och
reda. Uniformerade tjänstemän möta vid flygmaskinen,
och passärendena undanstökas lekande lätt —- även på
flygningens område gör den perfekta tyska
organisationen sig starkt gällande.
Ute på flygfältet utvecklas en livlig verksamhet.
Routemaskinerna, komma och gå, och täta kortvariga
uppstigningar göras över staden. På en sida av
flygfältet stå flera skolmaskiner uppradade, och med dessa
maskiner göras likaledes upprepade uppstigningar. Det
hela ger ett starkt, intryck av den livaktighet på
flygningens område, som utvecklas i de tyska städerna.
Flygstationen är belägen 13 km norr om Hamburgs
centrum, med vilken den står i förbindelse genom
regelbunden busstrafik i anslutning till resp. flygplans
ankomst- och avgångstider. Transporten är här, liksom
vid övriga flyghamnar, fri.
Vistelsen på Fuhlsbüttel är icke vidare lång för
passagerarna på den svenska routen, och sedan man i
flyghamnens enkelt men praktiskt inredda näringsställe
intagit ett glas bier eller en kopp kaffe, är det tid att åter
embarkera på flygmaskinen.
Köbenhavns flyghamn, Kastrup, har ett idealiskt
Fig. 5. Amsterdams flyghamn, Schiphol, med tre svenska maskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
