Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
i reduktionsrummen. Skulle briketternas
överskottsvärme vid lättsmälta malmer eller av annan orsak icke
visa sig tillräckligt för undvikande av en för stor
temperatursänkning i slutreduktionszonen och därav
följande sönderdelning av koloxiden i kol och kolsyra,
tillföres erforderligt värme genom särskild upphettning av
en del eller hela reduktionsrunimet. Härför kan i
ugnsväggarna placerade reglerbara elektriska glödmotstånd
K komma till användning, men även andra
uppvärmningsmetoder äro användbara, ex. dubbla ugnsväggar
med i mellanrummet cirkulerande heta gaser.
Sedan gasen passerat genom slutreduktionsrunrmet,
uttages den vid II och ledes till tvenne
återkolnings-ugnar P1 och P2 fyllda med koks eller annat bränsle.
Dessa fungera alternativt sålunda, att den ena står
under uppvärmning, under det att den andra avgiver sitt
värme vid cirkulationsgasens passerande, i och för den
starkt värmebindande reaktionen
C02 + C = 2CO.
Genom en omkastbar ventil Q kan luft tillföras den
ena eller andra av återkolningsugnarna och genom en
likaledes omkastbar ventil R kunna de passerande
gaserna ledas till slut- eller förreduktionsrummen.
Vid den ställning av ventilerna, som angivits i fig.
1, förbrännes en del av den från Ii kommande
koloxid-haltiga gasen i P1. Den tillförda luftmängden avpassas
så, att endast en del av koloxiden förbrinner. En del av
det fasta bränslet kommer härvid även att förbrukas,
dels genom direkt förbränning med den inkommande
luften, dels ock genom det glödande kolets bindning
vid kolsyra under bildning av koloxid. Den för
uppvärmning åtgångna koloxidmängden ersattes sålunda
delvis med dylik nybildad koloxid härstammande från
bränslet. Den ur P1 avgående koloxidhaltiga gasen
införes vid T och åstadkommer förreduktion i E.
Resterande koloxidgas förbrinner i rostningsrummet D. Den
övriga delen av gasströmmen från H inledes i P2 och
får därvid passera ett på nyssnämnt sätt förut
upphettat bränslelager. Vid passagen av reduktionsgasen
genom de glödande kolen bindes kolsyran av kolet till
koloxid, varför gasen vid utträdet ur återkolningsugnen
består av övervägande koloxid, som genom ventilen R
och en fläkt M eller dylikt åter införes i ugnen genom
gasintaget G. För reaktion erforderlig värmekvantitet
tages ur den i bränslemassan magasinerade
värmekvantiteten. Då bränslets temperatur sjunkit så, att
bildning av koloxid börjar minskas, omkastas ventilerna Q
och R, varvid P2 ställes under uppvärmning och P1 får
avgiva sitt värme till cirkulationsgasen. För
hindrande av att cirkulationsgasens temperatur sjunker för
mycket, kunna flera återkolningsugnar användas,
varvid en alltid avgiver sitt värme och de andra stå under
uppvärmning. Alternativt kan värme tillföras
återkolningsugnarna genom elektrisk uppvärmning på ett eller
annat sätt, Elektrisk ström tillföres härvid endast
under regenereringsperioden. Dylik tillförsel av elektrisk
energi är särskilt lämplig, då ett dyrbart brännmateriel,
t. ex. träkol, kommer till användning och billig tillgång
till elektrisk kraft förefinnes. Innan den på koloxid
anrikade gasen införes vid G, kan den ledas genom en
värmeapparat S för höjning av temperaturen i
erforderlig grad. I händelse cirkulationsgasen ledes genom
slutreduktionszonen i riktning från II till G sker
förvärmningen av gasen lämpligast omedelbart efter utträdet ur
slutreduktionsrummet och före inträdet i
återkolningsugnarna.
Från reduktionsrummet inslussas vagnarna i
kyl-kammaren N, som äro skilda från reduktionsrummet
och från varandra genom höj- och sänkbara luckor. I
dessa kan kylningen först ske på indirekt väg med luft
genom rörslingor eller dylikt, vilken luft ledes till
rost-ningszonen D och användes till förbränning av clen här
inkommande gasen och eventuellt även till
återkolningsugnarna. För ytterligare avkylning användes
rörslingor med vatten, så att vid uttagning ur den sista
kylkammaren avkylningen skett så långt, att ingen
fara föreligger för järnsvampens återoxidation.
Kylningen bör ske i en atmosfär fri från luft eller
oxiderande gaser. Detta möjliggöres genom inledande av en
svag gasström av någon indifferent gas eller
gasblandning i kylkamrarna, Denna gas avgår så småningom
genom läckor och otätheter samt vid luckornas
uppdragande.
Processen ger god ekonomi — framhålles vidare i
patentbeskrivningen — därigenom att reduktionen utföres
i omedelbar anslutning till rostningen, medan
malmbriketterna ännu hava kvar den höga temperatur, de
ernå under rostningen. All bildad gas kan till fullo
utnyttjas. Flera möjligheter till reglering av processens
förlopp förefinnas. Halten av koloxid i
cirkulationsgasen kan regleras genom reglering av
cirkulationshastigheten och cirkulationsgasens mängd genom ventilen L.
Halten av koloxid i överskottsgasen regleras genom den
återkolningsugnarna tillförda luftmängden och
bränslelagrets tjocklek. Reduktionstiden regleras genom
vagnarnas förflyttning.
För underlättande av reduktionen kan briketternas
porositet ökas genom inblandning i sligen av sågspån,
pulvriserat träkol eller dylikt, vilket materiel i
förbränningsrummet går i gasform, varvid håligheter i
briketterna uppstå underlättande reduktionen.
Möjligen kan detta bränsle i någon mån underlätta
reduktionen i briketternas inre, för gaserna mera svåråtkomliga
delar. Cirkulations- och överskottsgaserna kunna
naturligtvis innehålla större eller mindre kvantitet väte. —
Patentet utmynnar i fyra patentanspråk.
Ris.
Nytt världsrekord i segelflygning. Flygaren
Kronfeld från Wien lyckades den 14 aug. med en
segelflygmaskin hålla sig uppe i nära åtta timmar. Han
startade kl. 11.30 f. m. och tvingades gå ned på grund
av att vinden mot kvällen mojnade av. Kronfeld har
därmed betydligt överträffat det hittillsvarande
världsrekordet i denna bransch.
Världens bilproduktion. Enligt en av Förenta
staternas handelskammare verkställd beräkning utgör
världens bilproduktion innev, år 4 838 725 vagnar, av
vilka fem sjättedelar eller i runt tal 4 miljoner tillverkas
i USA, meddelar Svenska nyhetsbyrån. Bland
europeiska bilindustrier leder den engelska med 250 000
vagnar och clen franska med 200 000. Därnäst följer
Tyskland med 91 000 och Italien med 55 000. Årets svenska
bilproduktion uppgives vara 2 000 vagnar, därav
omkring 1 200 Volvobilar. I England är Austin, som i år
tillverkas i 35 000 exemplar, det mest populära
inhemska märket. I Frankrike har Citroën den största
produktionen, omkring 40 procent av hela landets. I Italien
dominerar Fiat och i Tyskland Opel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
