Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift föl
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 35 STOCKHOLM DEN 29 AUGUSTI 1928
Innehåll. Ind. Norden: Elektrisk rening av tjär- och vattenhaltiga gaser. — Experimentell rumsakustik. Ref. av H. W. — Cosletts
skyddsöverdrag på järn och stål. Ref. av Riz. — Till tandlagningens teknik. — Eldning med flytande bränsle enl. Lamport. Ref. av
K. Nn. — Rent, jäsbart socker av träsocker. Ref. av Riz. — Uppfinning för hopläggning av timmer i flottar. Ref. av Chr. S. — Litteratur.
— Notiser. — Öv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Nya patent- och varumärkeslagar i Mexico. — Kungörelser
ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk åsikts
överensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Elektrisk rening av tjär- och vattenhaltiga gaser.
Elektrisk rening av tjär- och vattenhaltiga gaser, ex.
generator-, eldstads- eller andra destillationsgaser, brukar
för det mesta försiggå på mekanisk väg genom
tjärav-skiljning i en desintegrator eller en enligt liknande
princip arbetande, roterande tvättapparat med efterföljande
stötavskiljare för uppfångande av medbragta, grövre
tjärpartiklar samt kylning av gasen i en
kylaranordning, vilken av ekonomiska skäl i de flesta fall varit
utförd såsom direkt bestrilningskylare. Men vid detta
efter stor drift avpassade förfaringssätt uppkomma
diverse svårigheter. Gasens rening kan i de vanligen
använda desintegratorerna, såvitt strömförbrukningen icke
skall uppgå till omätbara mängder, icke drivas
väsentligt utöver 95 %, motsvarande en ungefärlig halt av vid
ifrågavarande temperatur förekommande tjärdimmor 2
—3 gr pr kbm gas av 0° C och 760 mm
kvicksilverpelare. Den sålunda i gasen kvarvarande tjäran, vilken vid
flertalet av tekniska gaser har den obehagliga
egenskapen att stocka sig vid temperaturer av 30—40° C,
medför i bestrilningskyla.rna en så småningom skeende
tilltäppning av kylarinnehållet (flockar, avlagringar osv)
resp. i rörkylare en tjäravsättning på kylrören och en
nedsättning av kylverkan. Härigenom blir det
nödvändigt att mer eller mindre ofta rengöra kylarna. I dessa
utfälles naturligtvis också en del av den medförda
tjäran, vilken, till följd av sin vanligtvis nära 1 liggande
specifika vikt, endast ofullständigt kan skiljas från
kylvattnet resp. kondensatet. Antingen kommer denna
tjära med kylvattnet in i återvändskylaren, resp.
mätt-ningsapparaten för generatorluften, varest den ger
upphov till hartsbildning och tilltäppningar, eller också in
i anläggningens avloppsvattenskanaler, varest den
åstadkommer de kända olägenheterna, såvida icke vidlyftiga
klarningsanordningar äro vidtagna. A^id den vanligen
ned till ca 30° C skeende gasavkylningen äger, jämte
vattenångans kondensation, en tjärans egentension
motsvarande nybildning av dimmor rum, vilka äro
suspenderade i gasen i ytterst finfördelad form, och vilka med
mekaniska hjälpmedel knappast eller endast med stora
kostnader kunna utvinnas resp. avlägsnas. Gasens halt
av dylika dimmor motsvarar t. ex. vid brunkolsgas i
runt tal 10 % av den i desintegratorn avskilda tjäran.
Samtidigt med de i desintegratorn och kylaren icke
avskilda och i kylanordningen nybildade tjärdimmorna
medbringar gasen även på känt sätt vattendimman och
-droppar, vilkas mängd vid avkylning till normala
temperaturer uppgår till ca 30—40 gr pr kbm. (0° C och
760 mm kvicksilverpelare). Dessa vatten- och
tjärdimmor medföra förutom en försämring av den eldningstek-
niska verkningsgradens svårigheter, i det att desamma
utfällas i angränsande ledningar såsom en tilltäppande
emulsion, vilken under vinterkyla kan leda till
obehagliga driftsstörningar. För avhjälpande av dessa
svårigheter erfordras en stor förbrukning av i gasledningarna
inledd ånga och höga arbetslöner. Vidare medför den
ständiga cirkulationen av het spilltjära i
desintegratorerna till följd av beröring med den atmosfäriska luften,
t. ex. viel brunkolstjära, en hög halt av asfaltämnen,
vilka väsentligt nedsätta tjärans värde.
Enligt beskrivningen på en uppfinning gjord av tyske
ingenjören H. Fiesel avhjälpas dessa svårigheter genom
att gasen över det i densamma förefintliga vattnets
daggpunkt fullständigt befrias från alla dimmor i ett
elektriskt utfällningsfällt, därpå kyles och efter avkylning
behandlas i ett andra, elektriskt utfällningsfält. I det
första reningsskedet avskiljes den vid
behandlingstemperaturen i dimform förekommande tjäran utan rest ur
gasen, och därigenom förhindras en nedsmutsning av de
efterföljande 37tterligare behandlingsmedlen och
-anläggningarna. Eftersom daggpunktstemperaturen icke
under-skrides, för vilket ändamål eventuellt erfordras en
värmeisolering eller en upphettning av apparaturen,
och gasen ledes så att den icke berör
kondensations-ytor, utvinnes samtidigt i detta skede en
vatten-fri, utan vidare behandling säljbar tjära. Gasen
inkommer från det första skedet fri från alla tilltäppande
tjärbeståndsdelar i kylarna, varigenom kylareinnehållet
eller kylytorna förbliva fria från tjäravsättningar.
Därigenom ernås, att det bortgående kylvattnet, resp.
kondensatet, innehåller på sin höjd spår av icke stelnande,
lätt olja, vars separering från vattnet icke bereder några
svårigheter. Den avkylda, men dock ännu något
vatten-och oljedimmor innehållande gasen, befrias från vatten
och olja i det andra, elektriska reningsskedet och
inkommer fullständigt renad i servisledningen. Egendomligt
för den i detta skede avskilda oljan är dess ringa
specifika vikt, dess under 0° C liggande stelningspunkt oeh,
dess låga kokpunktskurva, varför densamma gentemot
den i andra anläggningar erhållna tjäran utgör en
mycket värdefull produkt. En ytterligare fördel med den
elektriska reningsmetoden, jämfört med andra
reningsförfaranden, är — framhåller uppfinnaren —■ att den
avskilda produkten i förra fallet har endast hälften så
stor asfalthalt, eftersom separeringen sker utan någon
som helst spolning och den bortrinnande tjäran genom
lämpliga åtgärder lätt kan skyddas från ständig
beröring med luft.
N. F. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
