Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Experimentell rumsakustik.
En säker bedömning av de akustiska egenskaperna
hos nybyggnader var tills för några år sedan möjlig
blott i otillräcklig grad. Man hjälpte sig ofta med att
kopiera rum, kända för god akustik. Ofta betänkte man
då icke, att det icke blott är rummets geometriska form.
utan även materialet i dess begränsningsytor, som skall
väljas så att ljudets absorption vid återkastandet från
väggarna får ett lämpligt värde.
Med efterklangstid förstår den amerikanske forskaren
C. W. Sabine den tid, under vilken en ljudföreteelse
som i avkopplingsögonblicket hade en styrka av 106
gånger tröskelvärdet för hörseln, sjunker till detta
tröskelvärde. Sabine uppställde för efterklangstiden
formeln
t = 0,1 6 4
a
där v är rummets volym och a väggarnas ljudabsorption.
Praktiska försök visade, att för rum, där tal skall
höras, efterklangstider av Y2 till 1 sekund äro tillåtliga,
och för större musikrum IV2 till 2 sekunder.
Viktigt är också att undersöka inverkan av den
geometriska formen hos rummet, varvid modellförsök i
liten skala kunna göras.
På senaste tid användas för förbättring av ljudet, i
synnerhet av talet, i stora rum anordningar, som
möjliggöra en tillräcklig uppfattbarhet såväl i sådana rum,
i vilka på grund av deras storlek blott otillräcklig
tal-intensitet kan ernås, som i sådana, där en så lång
efterklang finnes, att talet blir oförståeligt. Talet upptages
av en i talarens närhet anbragt elektrisk ljuclupptagare
och förstärkes genom lämpliga medel. I första fallet
ledes det sedan till en enda kraftig högtalare. I senare
fallet skulle, om man insatte en enda stor högtalare,
överföringen på grund av de långa efterklangstiderna
bliva obegriplig trots den förstärkta intensiteten. Men
även i sådana rum låter sig en god överföring göra;
man måste insätta ett större antal ljudsändare av icke
allt för stor effekt vardera. Varje högtalare förser då
blott en jämförelsevis liten del av rummet, och för
denna del förhärskar den omedelbart från högtalaren
härrörande ljudverkan. Inflytandet av de från väggarna
reflekterade ljudvågorna blir jämförelsevis obetydligt,
så att en tillfredsställande begriplighet ernås. En
sådan anläggning utfördes första gången vid invigningen
av Deutsches Museum i Munchen med Siemens
»Blatt-haller» såsom ljudsändare. Till och med i ett akustiskt
så svårt rum som Kölnerdomen ernåddes på detta sätt
en tillräckligt god begriplighet av talet i alla delar av
domen, som utrustats med försöksanläggningen.
För att bedöma de akustiska förhållandena upptogos
fotografiskt kurvor av efterklangen. Högtalaren
avstängdes plötsligt, och efterklangen upptogs av en
kon-densatormikrofon, som stod i förbindelse med en
oscillograf. Fig. 1 visar tidsförloppet hos efterklangen å ett
ställe med god taluppfattbarhet (domens mittskepp,
avstånd från ljudkällan ca 15 m). Fig. 2 upptogs på en
plats med mycket dålig talbegriplighet, nämligen i ett
starkt ekande maskinrum. Mikrofonen stod härvid vid
hallens bakre vägg, ca 25 m från ljudkällan, vilken var
uppställd tätt framför den motsatta väggen. I
förstnämnda fallet faller efterklangen hastigt till ett litet
värde, för att sedan långsamt förklinga. Fig. 1 visar alltså,
att den omedelbara verkan av ljudkällan överväger. I
senare fallet överväga de rumsakustiska verkningarna
så, att efter avstängningen av ljudkällan
ljudamplitu-den först tilltager med omkring 60 %; först efter
omkring 0,4 sek. börjar den egentliga ljudminskningen.
Det är tydligt, att ett sådant övervägande av den
rumsakustiska effekten måste föra till en fullständig
hop-rörning av de särskilda stavelserna.
Fig. 1. Efterklangskurva för Kölner-domens mittskepp. Frekvens
170 hertz.
Fig. 2. Efterklangskurva för en maskinhall; 500 hertz.
Det kan också nämnas, att den elektriska
ljuduppteckningen på senaste tiden med särskild framgång
begagnats för noggrann bestämning av
ljudabsorptions-koefficienter. E. Meyer har upptagit efterklangskurvor
i rum före och efter anbringandet av absorberande
material. Av ändringen i kurvans fall beräknas
absorptionen. De experimentella undersökningarna över
rumsakustik giva material för ett bedömande av de
rums-akustiska egenskaperna hos projekterade byggnader och
giva möjlighet att förbättra akustiken hos färdiga
byggnader. Ett samarbete mellan arkitekten och
rumsakusti-kern, som nu ofta saknas, skall medföra mången
framgång.
(Efter »Forschungen und Fortschritte».)
H. W.
Inlandsbanebygget är nu praktiskt taget fullbordat
till Blattnicksele, beläget på en punkt i ungef. nordlig
höjd med Piteå och ej fullt halvvägs till
Riksgränsbanan. Godstrafik (pr vagnslaster) har pågått å senast
byggda sträcka Storuman—Blattnicksele sedan slutet
av förra året. Full trafik väntas kunna etableras i nov.
innevarande år. Därmed är Inlandsbanan reguljärt
trafikerad från Kristinehamn till Blattnicksele, 859 km.
Närmaste sträcka under byggnad är Blattnicksele—
Sorsele, ca 25 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
