- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
293

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



lämnandet av uppfinningarna till utländska firmor
kan ske endast med Högsta ekonomiska rådets
tillstånd; om det gäller ett patent av stor betydelse, behövs
även Försvars- och arbetsrådets visering.

Nya uppfinningar. Ryska mekaniker ha på sista tiden
utexperimenterat följande uppfinningar, som visades i
Kiev å en specialutställning för arbetarnas
uppfinningar, nämligen av K. Kalinin, elliptiska
flygmaskinsvingar, som redan kommit till
användning i personflygtrafiken; av Gruner, elektrisk
våg för sockerindustrins behov, vilken på 8
timmar gör 4 000 vägningar (denna uppfinning har
köpts av sockertrusten, varvid Grüner fick ett honorar
av 3 000 rubel); av Bornhaupt: en stickmaskin.

Automobilindustrin. Värdet av Rysslands
bilproduktion beräknas för 1928/29 uppgå till ca 22,8 milj. rubel,
dvs 94 proc. ökning mot föreg. år. Antalet arbetare har
ökats med 51 proc. Självkostnadspriset väntas bli 15
proc. lägre, så att nettoinkomsten antagligen uppnår ett
belopp av 1 045 000 rubel (i år 50 000 rubel). Fabriken
»Amo» utökar sin kapacitet till 4 000 st., därav
personbilarna »Nami» till 400. Utvidgningskostnaderna
vid denna fabrik uppgår till 2^2 milj rubel. Den ryska
biltrasten »Avtotrast» hoppas att inom ett par år stegra
produktionen till minst 12 000 st. Dessutom ämnar
trusten årligen tillverka ca 120 000 velocipeder.

Fa.

Savonius’ vingrotor.

»Det blev plötsligt mycket mycket tyst» om de s. k.
rotorfartygen —■ en notis att »Barbara» nödgats
avsluta sina seglatser, åtminstone som rotorseglande
fartyg, är den sista förkunnelsen. Emellertid kan nog clen
Flettnerska rotoruppfinningen med tiden komma att
leda till värdefulla förbättringar i fråga om vindens
användning såsom kraftalstrare. Bland dem som trätt i
spetsen för denna teknik — utom Flettner själv -— är
den finske ingenjören S. J. Savonius, som konstruerat
en speciell vindrotor- eller vingrotortyp. Även denna har
låtit tala om sig och i sin ordning lämnat den
publicistiska aktualitetens skådebana — men den är nyligen
återkommen i form av sv. patentet nr 65 940,
offentliggjort den 4 september.

Fig II Fig. IS.

I beskrivningen heter det att uppfinningen avser en
vingrotor, avsedd att arbeta i ett strömmande medium,
företrädesvis luft eller vatten, varvid den ur
strömnings-energin uttagna kraften kan användas för olika
ändamål.

Den vanliga cylindriska rotorns verkningssätt är
känt bland annat från de av Aerodynamische
Versuchs-anstalt i Göttingen publicerade försöksresultaten. Det
huvudsakliga kännetecknet för dylika rotorer, består

däri, att desamma, då de bibringas rotationsrörelse i ett
strömmande medium, utveckla det s. k. Magnustrycket
och förorsaka en stark asymmetri i strömningsförloppet.

Savonius anmäler sin vingrotor såsom uppvisande
liknande egenskaper, vartill emellertid även kommer, säger
han, att den för rotationen erforderliga kraften uttages
direkt från det strömmande mediet med tillhjälp av
samma ytor, som alstra Magnustrycket.

Vingmotorn kan tänkas uppkomma genom att en
cylindermantel skäres i tvenne halvor i axelns plan, och
halvorna förskjutas i sidoled i skärningsplanet, så att
en öppning uppstår i centrum av rotorn, genom vilken
öppning vingarnas inre ytor och arbetsöppningar
kommunicera med varandra. Vingytorna kunna vara något
större eller något mindre än halvcylindrar, eventuellt
kunna vingarnas tvärgenomskärning uppvisa en spiral
eller annan kurva, varvid det dock är av största vikt för
effekten att vingarna utbildas så, att vägen från yttre
vingöppning till yttre vingöppning blir möjligast kort.

En dylik rotor kommer, om den står under inverkan
av ett strömmande medium, att rotera och utveckla ett
avsevärt Magnustryck samt förorsaka motsvarande
asymmetri i strömlinjerna.

Fig. 1 och 2 visa vingrotorns grundform i
tvärgenomskärning och vertikalprojektion resp. Fig. 3 och 4 visa
i tvärgenomskärning modifikationer av grundformen.
Enligt fig. 3 är vägen från yttre vingöppning till yttre
vingöppning något mindre än vid grundformen,
beroende på att vingens kurvatur emot rotorns centrum är
mindre. Denna vingform har även en större effekt än
grundformen. Vid fig. 4 är förhållandet det motsatta
varför effekten något sjunker.

Om cylinderhalvorna eller vingarna s och s1 monteras
mellan tvenne ändplattor a och a1 samt förses med en
genom ändplattornas centrum gående rotationsaxel c
och anordningen utsättes för påverkan av ett
strömmande medium, kommer densamma att rotera i den av pilen
v angivna riktningen. Mediets strömningsriktning
utvisas av pilen w. Vid rotationen uppstår även sidotryck,
antytt av pilen m.

Under rotationen uppkommer omkring rotorn ett
kraftigt utbildat asymmetriskt strömningsfält, varvid
strömningshastigheten på sidan s1 minskas, under det att
densamma kraftigt ökas på sidan s.

Vid vertikala vindhjul har anordningen med endast
två vingar ej varit tidigare känd. Noggranna
vindka-nalförsök utförda med ett femtiotal olika modeller av
vingrotorer och tidigare kända vertikala vindhjul hava,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free