Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
IN DUSTR1TIDN, INGEN NORDEN
säger Savonius, tydligt ådagalagt vingrotorns absoluta
överlägsenhet, i det den ernådda effekten är mer än
dubbelt större än hos vindhjulen. Även i avseende å den
utvecklade Magnuskraften är den beskrivna vingrotorn
anmärkningsvärd, i det att denna motsvarar
sidotrycket hos en 2 —3 gånger större segel- eller vingyta,
vilket har sin förklaring i vingrotorns höga
periferihastighet som uppgår till 1,7 gånger vindhastigheten,
medan motsvarande hastighet hos tidigare kända
vertikala vindhjul knappast ens uppnår vindhastigheten.
Rotorn kan användas på många olika sätt. Det
enklaste är att uttaga den vridningskraft, som uppkommer
vid vingrotorns rotation för drivande av pumpar,
kvarnverk eller dynamomaskiner. Flere rotorer kunna även
sammankopplas parallellt och kraften överföras och
samlas medelst transmissioner. Ett annat sätt är
att låta vingrotorn fritt rotera under påverkan av
vindkraften och tillgodogöra sig sidotrycket wi. Så kan
man t. ex. ersätta en väderkvarns vingar med fritt
roterande vingrotorer, varvid det vid dessas rotation
alstrade Magnustrycket driver kvarnen.
En eller flera vingrotorer kunna även tänkas
använda för att framdriva ett fartyg eller annat rörligt
föremål, anser uppfinnaren. Vid användning på fartyg
är det fördelaktigt att vingarna äro ställbara och
reversibla, så att verkan av sidotrycket m kan förstoras och
förminskas och dess riktning förändras efter önskan.
Rotorn kan vid gående över stag bromsas medelst en
bromsanordning, varvid vingarna samtidigt kringvridas
180 grader. Då fartyget ligger på den andra bogen
utlöses bromsen, och rotorerna rotera åt motsatt håll,
under det att sidotrycket fortfarande verkar i riktning
föröver. Vid medvind kunna vingarna ställas så att de
vardera vända sin konkava sida emot vinden och erbjuda då
en avsevärd segelyta. Revning kan ske, genom att cle
inre vingytorna riktas mer eller mindre emot varandra.
Slutligen kan man tänka sig, framhålles i
patentbeskrivningen, att ett par rotorer kunna ersätta
bärplanen på en flygmaskin. Genom vindtrycket vid
flygmaskinens framförande genom luften bringas
rotorerna i snabb rotation, och sidotrycket m, vilket i detta
fall ju verkar nedifrån, uppnår mycket stora värden
per ytenhet å rotorn. En dylik användning är givetvis
beroende av, huruvida rotorerna kunna göras
tillräckligt starka och samtidigt lätta.
Chr. S.
Ett märkligt presidium.
Napoleon ledande förhandlingarna i sitt statsråd.
Författaren till den officiösa, monumentala
minnesskriften över Napoleon I vid 100-årsminnets firande av
den franska nationen 1921, akademikern Lacour-Gayet,
säger verkligen om envåldshärskarens statsråd, att detta
utgjorde »l’organe essentiel du gouvernement imperial».
Mycket sagt, då gängse uppfattning icke ens sätter i
fråga, huruvida Napoleon någonsin tog råd av sin väl
disciplinerade administration.
Det napoleonska statsrådet hade emellertid inrättats
enligt konsulsförfattningen den 13 dec. 1799 såsom
rådgivande åt de tre konsulerna, av vilka cle två i sin
ordning ej blevo annat än konsultativa åt den tredje dvs
åt förste konsuln. Redan härav kunde förväntas, vilken
underordnad roll statsrådet skulle komma att spela i
kejsardömets administration. Men man går för långt, om
man säger, att det spelade ingen roll alls. Organisatören
Bonaparte var sannerligen ej mecl om att bs’gga några
blindpipor i det franska statsskickets orgelverk, och
kejsar Napoleon var lika litet den, som hade tid att låtsa
sig spela på dem. Hans grepp i klaviaturen gåvo
minsann i stället ljud av marsch-marsch och dånande åskor.
Tvärtom: såväl kejsaren som förste konsuln såg noga
till, att institutionen hade fullt upp att göra.
Inberäknat konseljerna under 1815 års »hundra dagar»
expedierades ej mindre än 61 139 föredragningar ■— må vara
att en hel del ärenden voro av tämligen obetydlig eller
löpande natur. Detaljinitiativen i den stora
lagstiftningsverksamhet, som resulterade i »Code Napoléon»,
voro visserligen till en del ärvda från lagstiftande
församlingen och konventet, men åtskilligt utgick från
statsrådet, hos vilket de första utkasten uppsattes och
grundligt diskuterades för att därefter underställas den
lagstiftande kårens granskning och beslut och sist
statschefens.
Statsrådets ordförande var Cambacérès, den lärde och
skicklige juristen, vars personlighet och beständighet på
sin höga post i någon mån jävar omdömet, att Napoleon
endast tålde medelmåttor som souschefer. Då kejsaren
vistades i Paris — vilket ej var regel — utövades
emellertid presidiet av honom själv, och dessa konseljer blevo
säkerligen minnesvärda för de deltagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
