- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
327

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I N D U S r R I T I D N I N GE N NORDEN

327

att införa trepoliga frånskiljare kombinerade med
skärmar framför högspänningsledningarna och så
beskaffade, att skärmen icke kan fällas ned, förrän
frånskilja-ren är bruten, ooh frånskiljaren icke slås till, förrän
skärmen ä.r uppfälld. En sådan anordning kommer att
utföras i M.

F var sysselsatt med upprensning av en
grundschakt-ning för en betongmur. Grundschaktningen var belägen
mellan en 1,6 meter hög jordvall och en 2,2 m hög
stenmur. Då F var färdig med ovannämnda
upprensnings-arbete och skulle begiva sig från arbetsplatsen, rasade
plötsligt stenmuren ned, varvid F blev fastklämd
mellan denna och jordvallen. Innan tillskyndande
personer hunnit få loss honom, hade han redan avlidit till
följd av kvävning.

Olyckan hade kunnat förhindras, om ovannämnda
stenmur nedtagits före slutförandet av
grundschaktningen. Stenmuren hade emellertid av arbetsbefälet
ansetts så säker, att någon fara för dess nedstörtande ej
förelåge.

Vid ett bruk skulle en gasgeneratorarbetare B rensa
gasledningen. En timme efter sedan B begivit sig
hemifrån, begav sig hans son iväg till arbetsplatsen för att
se till sin fader. Då sonen kommit in i gashuset, sökte
han först sin fader på en dä,r befintlig platå vid
»översta luckan», där denne emellertid icke fanns. Han hade
då ropat faderns namn utan att erhålla svar, men
omedelbart därefter fått se sin fader ligga framstupa på
marken invid nedre gaskanalen och ca 1 m ifrån
gasluckan. På grund av brukets avskilda läge och svåra
kommunikationer kunde icke läkare tillkallas, utan
konsulterades per telefon. Brukets sjuksköterska
företog under tre timmar upplivningsförsök, dock utan
resultat. Dödsorsaken måste anses vara
koloxidförgiftning.

I anledning av det inträffade har yrkesinspektören
bland annat lämnat följande anvisningar:

Yid sotning skola alltid minst två personer finnas
tillstädes, av vilka den ena skall uppehålla sig i
omedelbar närhet, men på riskfritt ställe, för att kunna
ingripa, om så skulle erfordras. Sotning får icke
företagas nattetid. Manövreringen av gasgeneratorns övre
lock omändras, och chargeringsplattformen utvidgas.

Bättre avledning för läckgas har föreslagits, och
anvisning har lämnats på de koloxidmasker, som numera
börjat användas vid sotning av masugnarnas
gasledningar, samt att en mindre flaska med ammoniak
alltid bör finnas till hans för inandning.

Färgernas symbolik.

I firmatidskriften »Herdin-Nytt», utgiven av
A. W. Herdins färgverk, Falun, meddelas några
reflexioner över »färgernas symbolik» eller, vad man
även skulle kunna säga, deras psykologi, något som
utan tvivel med tiden kommer att vida mer
uppmärksammas från den praktiska nyttans synpunkt än som
nu är fallet. Yi tillåta oss återgiva de ifrågavarande
påpekandena såsom följer. —

Medan färgbeteckningarna ursprungligen
sammanhört med de föremål som i naturen eller det
mänskliga livet bära respektive färger och endast långsamt
under mänsklighetens utveckling nått fram till en själv-

ständig betydelse, har å andra sidan den omvända
processen ägt rum. Till följd av den viktiga roll färgerna
spela i livet ha färgbenämningarna nämligen
symboliskt överförts på vissa föremål eller förnimmelser.

Med förkärlek framställas olika känslor genom
färger, som uppväcka liknande förnimmelser. Svart änger
sålunda ett av yttre inflytelser oberört tillstånd, och
med denna färg betecknas därför tomheten, döden och
evigheten, men även avskildhet, mänsklig fasthet och
plikttrohet.

Den vita färgen karakteriserar å ena sidan den
lugna motståndslösa förkunnelsen av en högre makt1 (bl. a.
de goda änglarnas och ofta även prästerskapets färg),
å andra sidan hängivenhet och harmoni (kvinnlig
oskuld, barnslig tillgivenhet osv).

Blått gränsar genom sin ton till svart, med vilken
färg det även i vissa språk delar namn. I jämförelse
med den svarta färgen verkar den blå milt upplivande.
Jämfört med de ljusare gult, grönt ooh rött betecknar
däremot blått ett återförsjunkande i stillhet,
uthållighet, jämnmod och trohet, men även ödmjukhet och
svaghet, Blått är även älsklingsfä.rgen hos vissa folk med
sådana egenskaper.

På liknande sätt förhåller sig gult till vitt, till
v.il-ken färg det i viss mån bildar en motsats. Gult är
därför att betrakta som en moderation av ljuset, det har
också framställts som symbol för det gudomligas
nedstigande i det mänskliga, men även omvänt som den
djupare färgens upphöjande i ljusets regioner och
innesluter såtillvida i sig något besjälande och förklarande.
Gult är kinesernas och japanernas, överhuvudtaget
buddisternas, heliga färg, liksom även infödingarnas
på Sandwich-öarna. Denna färg blir emellertid även
lättast matt och dyster och passar därför bäst för fina
glänsande vävnader.

Rött är den kraftigaste färgen. Det är kampens och
styrkans färg, färgen i och för sig framför alla andra,
och i vissa språk äro även benämningarna för färg och
för rött av samma stam. Den röda färgen hålles hos
många krigiska folk helig, det är drabbningens och
domens, men även festlighetens ooh kärlekens färg. En
blindfödd, som blivit seende, igenkände i den
scharlakansröda färgen det karakteristiska i trumpetens
smattrande, liksom i den himmelsblå färgen flöjtens
toner. En dövstum har jämställt den röda färgens
verkan med trummans ljud, den grönas med orgelns brus
och den blåas med en basstämmas klang.

Den violetta färgen har något oroande, irriterande
i sig. Såsom väggfärg bannlyser den enligt somligas
åsikt en lugn konversation. Den anses även som den
speciella färgen för brist och för obestämd längtan.

Grönt intar en mellanställning mellan den ljusare
röda och den mörkare violetta färgen, bildar den äkta
genomsnitts- ooh jämviktsfärgen, moderlighetens och
förtroendets liksom även hoppets färg.

Grått är, som bekant, en sönderfallen, sviktande
färg. Därav kommer även den allmänna ringaktningen
för densamma, och den var ju förr även trälarnas
speciella färg. Den är dock även möjligheternas, tvivlets
och dådlöshetens färg, den ligger mellan gott och ont.

Färgernas symboliska användning är för övrigt
mycket olika hos olika folk, vilket betingas av
national-karaktär och uppfattningssätt. Ett av de starkaste
exemplen härpå är att eldsländarna använda vitt som
krigsfärg och rött som fredens symbol.

Sivert Herdin.

1 Därmed synes även överensstämma, att den vita färgen är t. ex.
kinesernas sorg- eller dödsfärg. Red. av I. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free