Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Främst är att nämna den storartade donation, som
professorskan Anna S j ö g r e n gjort i oeh med
överlämnandet av sin framlidne makes, professor
Hjalmar S j ö g r e n s, sällsynt fullödiga specialbibliotek
till akademien. Denna förnäma boksamling kommer att
bilda en särskild avdelning i form av ett fristående
Sjögrenbibliotek.
Överingenjör Axel Sahlin har till akademien
överlämnat en värdefull och rikhaltig samling stuffer,
kartor och litteratur, belysande det stora
framtidslandet Canadas naturtillgångar.
Tekniska museet har utom ett stort antal värdefulla
föremål fått mottaga välkomna penningebidrag till
driftens upprätthållande från ett stort antal personer och
firmor. Kooperativa förbundet har välvilligt bidragit
med 5 000 kr. Museets framtid, som intimt
sammanhänger med lokalfrågan, är tyvärr alltjämt svävande.
I utställningen »Ljuset i människans tjänst» deltog
museet med en livligt uppmärksammad avdelning.
Akademiens forskningsverksamhet hänför sig som
bekant i främsta rummet till bränsleområdet och till det
flygtekniska området, varjämte i nära anslutning till
akademien arbetar det s. k. elektrovärmeinstitutet.
Akademiens forskningsarbeten ha hittills i huvudsak varit
förlagda till spridda arbetslokaler inom närbesläktade
institutioner. Under året har emellertid igångsatts en
tillbyggnad inom fastigheten, varigenom vunnits ett
icke oväsentligt laboratorieutrymme. Härigenom hoppas
man kunna i vissa avseenden vinna en ökad
effektivitet. Huvuddelen av utrymmet är avsett att bliva ett
hemvist för clen på senare år allt viktigare grupp av
arbeten på det kemiska området, vilka kräva en apparatur
för mycket höga tryck, och avses att stå även
utomstående forskare till tjänst i clen mån utrymmet det medger.
* *
*
Det skulle föra för långt att i detalj ingå på en
redogörelse för cle arbeten, som under året pågått. Då det
även åligger mig att ge en översikt över den tekniska
vetenskapens allmänna utveckling under året, får jag
försöka att mot clen bakgrunden infoga några notiser
rörande såväl cle arbeten, som bedrivits inom
akademien, som de, för vilka akademien med understöd
intresserat sig.
Den insikten torde väl numera ha allmänt slagit
igenom, att näst efter brödfödan är det tillgången på kraft,
eller rättare uttryckt energi, som har clen största
betydelsen för livsuppehället för en alltjämt växande
folkmängd och för en fortskridande förbättring av
människans livsvillkor. På en ekonomisk alstring av kraft
och därmed på tillgången av lämpliga bränslen hänger
icke blott hela den världsomfattande industriella
verksamheten utan jämväl alla transportmedel. Om vi
tänka efter, skola vi finna, att det numera knappast
finnes någon liten detalj i vårt dagliga livs materiella
försörjning, vars tillkomst eller förflyttning i vår ägo
icke är beroende av mekanisk kraft, eller av bränsle
eller av bådadera. I vårt land ha vi till all lycka en
hel del vattenkraft att lita till. men ]>etänkligt ur svensk
synpunkt är, att vi måste använda utländska
brännoljor i så stor utsträckning. Hur skulle vi t. ex. få hem
flaskan med morgonmjölken, vedpinnarna från den
svenska skogen och mj-cket annat, om bensinen skulle
tryta?
Vid den i början av denna månad avhållna
bränslekonferensen i London erhöll man en utmärkt överblick
över den mångfald av vetenskapliga, tekniska och
ekonomiska problem, som f. n. äro under bearbetning
världen runt på bränsleområdet, därvid icke blott de för
ögonblicket vunna resultaten kommo till synes, utan
även den sannolika riktningen för clen kommande
utvecklingen. Jag kan här endast medhinna att beröra
ett par huvudfrågor.
Ett intressant faktum konstaterades så tillvida som
clen länge omstridda lågtemperaturdestillationen nu nått
ett kommersiellt stadium och efter åratal av
experiment och felslagna förhoppningar kommit till praktisk
utformning i stor skala. Den engelska gasindustrien t.
ex. går nu in för processen närmast efter de riktlinjer,
som utarbetats vid den engelska regeringens Fuel
Research Station, innebärande ett system med platta och
relativt tunna kammar-retorter. Den erhållna halvkoksen
har visat sig uppfylla alla fordringar på ett gott
rökfritt hushållsbränsle, och de ur tjärorna utvunna
brännoljorna ha kunnat göras hållbara och säljbara till
priser, som ge god avkastning på processen.
De engelska arbetena röra givetvis stenkol, som för
oss har mindre intresse. Men den bränslekemi, som
kommit till utveckling i detta sammanhang, liksom jämväl
på petroleumbearbetningens område, erbjuder stort
allmänt intresse. Vid petroleums bearbetning på bensin har
man kommit ett stort steg framåt i kännedomen om
dessa ämnen och konsten att behärska processerna i och
för framställning jämväl av andra kemiska produkter.
Vårt utgångsmaterial är och förblir träet, spec.
trä-avfallet-, och vad de nj-a- kemiska hjälpmedlen kunna
uträtta för lösningen av vårt bränsleföräcllingsproblem
måste nu med all makt undersökas. Akademien har
undersökningar i gång på detta område. Oljor hava
framställts i laboratorieskala. Samtidigt har
uppmärksamhet ägnats åt det svenska destillationsproblemet,
träkolningen, och vissa resultat hava redan vunnits, som höjt
det ekonomiska utbytet i praktisk drift och ställer
ytterligare framsteg i utsikt. Jag tvivlar icke på att clen
nya bränslekemien skall kunna avkasta för den
svenska bränsleförsörjningen gynnsamma resultat, och
därvid hoppas jag, att akademiens njTa laboratorium
skall bliva till väsentligt gagn.
Ett annat spörsmål av centralt intresse i
stenkolslän-derna är ett ekonomiskt utnyttjande av gaserna från
destillationsprocesserna i koksverk o. a. Den tyska
järnindustrien har, som bekant torde vara, under senare år
genomfört en organiserad samverkan mellan hyttverk,
stålverk och koksverk på så sätt, att hyttgaser och
koksgaser användas för stålverkens värmebehov, och
överskottet i långa rörledningar under högt tryck
distribueras till gaseldning i industrier och kommuner. Viel
Londonkonferensen blev detta faktum föremål för
bekymrad uppmärksamhet från engelsk sida, och det
betonades med styrka, att England måste gå samma väg.
Denna fråga har i och för sig icke så mycket intresse
för oss. Däremot en annan sak, som i detta
sammanhang underströks vid Londonkonferensen, nämligen den
nytta man i Tyskland haft av sina »Wärmestellen», i
och för genomförande på olika områden •— bl. a. det
nyssnämnda — av mer eller mindre genomgripande
bränsleekonomiska reformer. Det uttalades från engelsk
sida, att dylika organ måste där skapas. Och i det
avseendet ha vi också i Sverige något att lära. Här behövs
organisatoriska förbättringar, vartill jag i annat
sammanhang skall återkomma. (Forts. sid. 356.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0356.html
