Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Uppfinnarelaboratoriet under realdiskussion.
Utredningskommitté tillsatt av Svenska uppfinnareföreningen.
Vid Svenska uppfinnareföreningens sammanträde å
restaur. Riehe i Stockholm fredagen den 26 okt,
förekom bl. a. diskussion rörande väckta förslag till
inrättande av ett s. k. uppfinn a relaboratoriu m.
Inledningsföredraget hölls av föreningens
ombudsman ingenjör Chr. Sylwan, som i huvudsak yttrade
följande.
Ett rationellare tillgodoseende av de gemensamma
intressena hos vårt lands uppfinnärekår i avseende på
uppfinningsidéernas verkliggörande, än vad som
brukar ernås genom clen fria marknadens resurser, här
Principförslag till byggnad för mek. uppflnnarelaboratorinm,
bottenvåningens plan. Fig. 1: tillbyggnad vid förntvar. verkstad. Fig. II:
byggnad för helt laboratorium. G gemensam verkstad, E enskilda
laboratorier, V verkmästarens kontor, F förrådslokaler, K
korridorer, P förbindelsegång, T yttertrappor till övre våningen, A
verktygsmaskiner, AB arbetsbord, S smedja. Ett speciellt apparatrum,
bl. a. för mätningar, bör även finnas, ex. något av rummen E.
länge utgjort ämne för beaktande och förslag inom
Svenska uppfinnareföreningen. Under de senare åren
har detta kommit till synes först genom ett år 1926
avgivet förslag till inrättande av ett
»uppfinnarekontor» till förhjälpande av värdefulla uppfinningars
exploatering, vartill kunde anknytas ett »experimentinstitut»
eller ett laboratorium för utarbetande av uppfinningar,
dessa förslag framställda av överste Ivar Hult.
Nyligen har i uppfinnareföreningens
publikationsorgan Industritidningen Norden frågan upptagits genom
en artikel av civilingenjör Wilh. Ax: son Lindberg,
som föreslår inrättande av ett »offentligt
tekniskt-ve-tenskapligt laboratorium». Förf. säger däri bl. a. att
en uppfinning kan teoretiskt synas väl tillrättalagd,
men är därför i de flesta fall icke i detalj kontrollerad
och utarbetad.
En offentlig institution för dylikt arbete borde icke vara
omöjligt att upprätta. Till denna skulle man kunna vända sig
nied samma förtroende som till en patentbyrå och framlägga
sina innersta tankar och funderingar samt själv få antingen
råd och upplysningar av lämplig personal eller sättas i
tillfälle att i viss utsträckning få pröva sig fram. Här skulle
finnas ett laboratorium med apparater och instrument för
fysikaliska, elektrotekniska och mekaniska undersökningar,
kombinerat med en mindre finmekanisk experimentverkstad, där
vederbörande själva kunde få utföra mindre arbeten m. m. För
tillträde till institutionen skulle blott fordras en i förväg insänd
skriftlig redogörelse för uppfinningen ifråga. Med ledning av
denna kunde då de styrande avgöra, om de tilltänkta arbetena
lämpligen kunde utföras därstädes eller ej, måhända redan på
detta stadium lämna vissa upplysningar av värde för den
sökande. Härigenom skulle stora idéella värden kunna
tillvaratagas och månget gott projekt bringas till utveckling, vilket i
annat ifall på grund av olyckliga omständigheter ohjälpligen
skulle omintetgöras.
Ingenjör Sylwan ansåg ärendet nu tillräckligt
förberett att upptagas till realdiskussion inom
uppfinnareföreningen. Behovet av en sådan institution som
»uppfinnarelaboratoriet» hade i olika former utom de
nämnda påpekats från många håll, såväl utanför
uppfinnareföreningen som inom denna. Frågan vore
ett finansieringsproblem först och främst, men
lösningen av detta krävde förutsättningsvis, att ett
väl genomstuderat, klart program uppgjordes
innehållande företagets motivering, dess ekonomiska grundplan
och den organisation jämte det arbetssätt man tänker
sig lämpligt för uppfinnarelaboratoriet, eventuellt olika
alternativ. Mecl detta program i handen kunde man
härpå söka kapitalet — hos staten, intresserade
institutioner och enskilda donatorer.
Beträffande uppfinnarelaboratoriets kapacitet inför
kundkretsen förmodade tal. att det till en början vore
tillräckligt mecl lokaler och utrustning jämte
erforderlig personal för endast mekaniska och elektrotekniska
facken; för uppfinnare inom det kemiska facket torde
redan nu vissa möjligheter vara förhanden att få
utföra arbeten i Iv. tekniska högskolans laboratorier
liksom även vid Chalmersska institutet.
Sedan behovet av ett uppfinnarelaboratorium genom
närmare utredning blivit styrkt, vore sålunda
nödvändigt att utarbeta organisations- och driftsprogrammet.
Härvid borde bl. a. uppvisas, hur man tänker sig
lösningen av lokalproblemet, Ett sätt vore att anknyta
uppfinnarelaboratoriet till en förhandenvarande
verkstad eller dylik institution, exempelvis
Hantverksinstitutet i Stockholm, ett annat att bygga nytt, Tal.
visade ett par av honom uppgjorda planskisser över
alternativ, dels en tillbyggnad vid verkstad (fig. I), dels
en speciellt för ändamålet uppförd byggnad (fig. II).
I såväl ena som andra fallet exemplifierade skisserna
principförslag till anordningar för laboratoriets
metall-mekaniska och nedre våning; clen övre skulle avse
arbeten i lättare material, ex. trämodeller, och kunde
plananordnas i huvudsak kongruent mecl
bottenvåningen. Vid ett byggnadsprojekt av detta slag vore
speciellt att bemärka nödvändigheten att tillgodose
kundernas krav på sekretess, så att utom de gemensamma
arbetslokalerna skulle finnas enskilda rum (E), dit
ingen annan hade tillträde än hyresgästen-kunden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
