Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
för kostsamt för en operation, som ju är att betrakta
som improduktiv med hänsyn till råvarans förädling.
Ett annat bekymmer är även tillhandahållande av
kätting och annan utrustning å hopläggningsplatserna.
Efter denna motivering redogör finländaren F. H.
Johansson i sv. patentbeskrivningen nr 66336 för
konstruktionen av ett av honom uppfunnet
»transportfartyg för timmer och dylikt», ur vilken det följande är i
huvudsak ett återgivande.
Genom den nya konstruktionen (fig. 1—3)
undanrödjas i stort sett nämnda olägenheter och svårigheter,
säger uppfinnaren, såväl beträffande transportriskerna
som framför allt omkostnaderna.
Fartyget består av fyra huvuddelar, nämligen ett
f ö r s k e p p I, ett a k t e r s k e p p II, ett dessa
förenande, med vattentäta skott sammansatt cell- eller
tanksystem III, bildande ett pontonliknande skrov
för lasten, samt en m a n ö v r e r i n g’ s b r y g g a
ters avstånd från varandra placerade rörpelare 7, helst
av elliptisk tvärsektion. Bryggans bredd, som är liten
i förhållande till skrovets, lämpligen blott % därav,
uppbäres på sådan höjd, att den ligger i eller ungefär
i nivå med för- och akterskeppens däck.
Pelarnas övre ändar sammanbindas av tvenne
kraftiga
järn 8, vilka i sin ordning förenas av I-formiga
bärbalkar 9, över vilka längs efter bryggan är anbragt
en däckplåt. Sålunda erhålles en kraftig förbindning
mellan för- och akterskepp samt god stabilisering av
la stpontonsystemet.
Rörpelarnas övre ändar uppbära underlag 10 (fig. 3)
för lager 11 till drivaxlar 12, 13 och 15. Axlarna 12
och 13 utgöra huvudaxlarna, i det de drivas av [-exempelvis råoljemotorer, anbragta å för- och akterskepp
resp. Sålunda sträcker sig axeln 12 från fördäcket
till ungefär midskepps och axeln 13 från akterskeppet
till ungefär midskepps. Genom vanliga cylindriska
Fig. 1. Transportfartyget sett schematiskt i plan. Fig. 2. Fartyget sett från sidan.
VI. Skrovet eller lastpontonen III är en tämligen plan
kropp, i det dess översida sluttar svagt nedåt från mitten
mot sidorna, och dess undersida sluttar svagt från
sidorna mot mitten, dvs kölen 1 (visas tydligast i fig. 3).
Lastpontonen III bör hava en betydande längd både
i och för sig och jämfört med för- och akterskeppet.
Förskeppets bakre yta har uppifrån sett formen av
en vinkel, vars centralt belägna spets är riktad bakåt
såsom framgår av linjerna 71 i fig. 1, och
akterskep-pets främre yta har uppifrån sett formen av en vinkel,
vars centralt belägna spets är riktad bakåt. Vinkelns
storlek är omkring 120 grader. Denna vinkelform å
förskeppets bakre och akterskeppets främre yta är av
största betydelse, enär om sagda ytor vore vinkelräta
mot fartygets längdriktning de skulle åstadkomma en
alltför stor friktion mot vattnet, i det att förskeppet
skulle sträva att liksom suga kvar och akterskeppet ej
lössläppa det mellan desamma och lasten inträngande
vattnet.
De prickade linjerna 4 i fig. 1 ånge längsgående
vattentäta skott och cle prickade linjerna 5 tvärgående
sådana. Genom dessa skott delas lastpontonen i
trettiosex vattentäta tankar eller celler, sinsemellan
kombinerade endast genom ett effektivt rörsystem för fyllning,
länspumning och luftcirkulation. Rörsystemet skötes
från bryggan VI, som upptill förenar förskeppet och
akterskeppet, och uppbäres av pontonens köl 1 och det
centrala av dess vattentäta skott 4 medelst på 2,6 me-
kuggväxlar 14 (fig. 1 och 2) överföras axlarnas 12 och
13 rotation till cle korta sektionsaxlarna 15, som äro
anbragta vid ena sidan om huvudaxlarna och liksom
dessa äro parallella med fartygets längdriktning.
Fartyget bör vara försett med egen maskin eller
motor för dess framförande, så att man blir helt
oberoende av bogserbåt. Härigenom vinnes ytterligare bland
annat, att dess besättning har full sysselsättning i
hamnar för de maskinella anordningarnas manövrering och
skötsel.
Å ömse sidor av fartyget äro anbragta
elevatorer W (fig. 1 och 3) för timrets pålastning och
lossning.
Lämpligen användas, såsom å fig. 1 visas, tolv
sådana elevatorer, nämligen sex vid lastpontonens bakre
del och sex vid dess främre. Elevatorerna flyttas i den
mån varje skrovsektion, vars längd svarar mot en stock
-längd, fylles. Huvudaxeln 12 driver medelst en
kedjetransmission 3 elevatorerna på ena sidan om
lastponton-systemets främre del, och huvudaxeln 13 driver medelst
likadana kedjetransmissioner de på samma sida
anbragta elevatorerna vid lastpontonsystemets bakre del,
un-det att alla elevatorerna på fartygets andra sida drivas
från cle vidkommande sektionsaxlarna 15 och detta
ävenledes medelst kedjetransmissioner 3 (fig. 3). De
å axlarna 12, 13 och 15 löst anbragta övre kedjehjulen
för dessa transmissioner sammankopplas med respektive
axlar medelst friktionskopplingar, klokopplingar el. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
