Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40’2
INDDSTRITIDNINGEN NORDEN
Framtidens flygredskap kombination helikopter—aeroplan?
Mycket tyder på denna riktning för flygmaskinens fullkomnande.
Av Harald Martin.
Årets märkligaste händelse på aviatikens område är
utan tvivel spanjoren de la Ciervas flygning från
London till Paris med en helikopter, ty den maskin han
slutligen lyckats konstruera fram efter årslånga
experiment innebar något helt nytt inom flygningen.
Då man nu för tiden talar om en flygmaskin,
stannar tanken ofrivilligt vid begreppet aeroplan, dvs en
dynamisk apparat, som av lufttrycket mot bärplanet
hålles uppe i luften. Detta beror på, att den moderna
flygtekniken omfattar uteslutande denna
flygmaskinstyp, men om det allt framgent kommer att förbli därvid
är tvivelaktigt. Människan har nu nått sitt mål att mecl
stor säkerhet kunna ila fram genom luften, snabbare
än med något jordbundet kommunikationsmedel. Men
förrän hon även kan stiga upp från och gå ned till en
bestämd punkt eller hålla sig svävande över densamma,
är hon ej lufthavets behärskare.
Som detta syfte ej kan uppnås genom aeroplanet i
dess nuvarande konstruktion, måste man tänka sig en
kombination mellan aeroplan och helikopter eller
enbart den senare, fastän i någon annan gestalt än den,
i vilken den hittills framstått.
Helikopterproblemet är nära ett kvarts sekel
gammalt. Svenskt patent redan 1901.
Under de sista åren har helikoptern då och då åter
låtit tala om sig ehuru problemet är nära ett kvarts
sekel gammalt. Men de flesta
flygmaskinskonstruktörer hava uteslutande sysselsatt sig med aeroplanets
fullkomnande. Man kan därför icke tala om några
modernare skruvflygtyper, emedan problemet egentligen
aldrig förrän nu varit praktiskt löst. En kortare
redogörelse över vad man hittills lyckats åstadkomma i
praktiskt avseende på detta område kan dock vara av
intresse med tanke på vad ovan nämnts.
Vad som från början kommit uppfinnarna att
intressera sig för denna flygmaskinstyp är aeroplanets
beroende av en lämplig start och landningsplats.
Som redan namnet antyder, åstadkommes rörelse i
såväl vertikal som horisontal riktning hos helikoptern
eller skruvflygaren, medelst skruvar eller propellrar,
varigenom den blir oberoende av startplats. Medan en
del konstruktörer hava ansett att propellrarna skola
Fig. 1. Den första helikopter, Paul Cornus, som lyft sig lodrätt
med en människa.
vara få till antalet, med en stor diameter och relativt
långsam rotering, hava däremot andra hållit på, att
problemets rätta lösning ligger i att använda en mängd
helt små propellrar med mycket stor rotationshastighet.
Den viktigaste konstruktionsfrågan viel helikopterer är
dock bärpropellerns form, och denna växlar hos alla de
olika förslag som hittills gjorts.
En fransk ingenjör Maurice Léger byggde år 1901 med
understöd av fursten av Monaco en helikopter, vars
flyg-kraft skulle åstadkommas medelst två i motsatta rikt-
Fig. 2. Légers helikopter av år 1901.
ningar roterande propellrar — en lösning som sedermera
ofta återkommit — av 6,25 meters diameter, vilkas axlar
voro koncentriska, så att den övre propellerns axel
roterade inuti den andras. Léger ansåg det vara felaktigt
att låta rörelsen framåt åstadkommas av en särskild
propeller, som är fallet med Ciervas maskin, då denna
ju alltid borde arbeta mindre tillfredsställande i den av
bärpropellrarna uppvirvlade luften. Han fann därför på
att göra propelleraxlarna rörliga. Arbetade propellrarna
med vertikal axel, så steg apparaten lodrätt i luften,
medan vid en inställning av 45 grader mot lodlinjen,
en framåtgående rörelse skulle erhållas. Driven av en 12
hästkrafters motor uppnådde Légers helikopter en
lyftkraft av 185 kg., men visade sig ej motsvara de
förhoppningar, uppfinnaren ställt på densamma. Det är
även uttaget svenskt patent på denna apparat under
nummer 15 073, vilket nämnes för dem, som närmare
intressera sig för saken (Ind. Norden 9 jan. 1903).
Den första helikopter, som stigit till väders med en
man ombord, konstruerades 1907 av fransmannen Paul
Cornu. Den uppbars av två stora i motsatt led roterande
propellrar. Varje propeller utgjordes av ett stort hjul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
