- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
401

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. 111. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket

Nr 51 STOCKHOLM DEN 19 DECEMBER 1928

Innehåll. Ind. Norden: Baller nedsätter arbetsförmågan. Av Wt. — Framtidens flygredskap kombination helikopter— aeroplan?*Av
kand. H. Martin. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XXV. Slirningsskyddet »Sandvikskedjan», XXVI.
AGA-pyramidreflek-tor, XXVII. Nytt förpackningsemballage. — Svensk hantverkare med världsesport. — Teknisk översikt. — Föreningsmeddelanden. —
Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Höjning av patentavgifterna i Australien? — Kungörelser ang.
patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse
med ärade förf:s uttalanden.

BULLER NEDSÄTTER ARBETSFÖRMÅGAN.

RESULTATET AV VETENSKAPLIGA IAKTTAGELSER.

Viel Colgate-universitetets psykologiska
laboratorium håller dess föreståndare, Donald A. Laird, på
med en undersökning över bullrets fysiologiska verkan
på levande varelser. Eörsök ha utförts på objekt av
olika slag, från mästermaskinskri verskor med en
hastighet av över 200 ord i minuten till vita möss. Alla
tecken tyda på att buller är ett allvarligare problem än
genomsnittsmänniskan skulle vilja medge.

Bullrets skadliga biologiska verkan synes icke ligga
i dess verkan på örat eller hörselnerven, utan snarare
däruti, att bullret är en medfödd stimulus till rädsla.
Vanliga buller belysa detta faktum: rysningar i
ryggmärgen, då en fil eller en glaspropp gnisslar; det
ofrivilliga rycket vid ett oväntat pistolskott; rädslan för
åskan; tröttheten efter en bullersam järnvägsresa. Icke
alla ljud utlösa rädslan, och ett fåtal människor må
vara undantag från regeln. I allmänhet synas
emellertid intensiva ljud eller intermittenta ljud primärt ge
upphov till rädsla. En ofrivillig
muskelsammandragning äger rum; pulsen, blodtrycket och andningen äro
andra fenomen som påverkas av rädslan.

Vid experiment med maskinskriverskor fann man, att
när bullret i försöksrummet minskades med 15 %
erhölls en ökning i arbetsresultatet av 5 %, och ungefär en
fjärdedel mindre kroppsenergi åtgick för skrivarbetet.

Den omständigheten, att en så liten minskning i
bullret, vilket absorberades medelst väggbeklädnaden,
resulterade i 5 % större utbyte, berodde sannolikt på
att det oförminskade bullrets intensitet låg just
ovanför vad man skulle kunna kalla en kritisk tröskel.
Detta bevisas därav, att ytterligare minskning i
bullrets styrka icke inverkade på utbytessiffran.
Synbarligen finnes det en kritisk punkt i bullerskalan,
ovanför vilken rädslans reaktion och kanske andra effekter
påträffas, och försök pågå i laboratoriet för att
upptäcka dessa kritiska punkter för olika buller och olika
individer. Så mycket synes framgå, att det mesta
stadsbuller, kontorsbuller och fabriksbuller har en intensitet,
som ligger ovanför denna kritiska punkt.

Det andra anmärkningsvärda fsmdet är 25 % större
energiförbrukning under den mera bullersamma
perioden. Energiförbrukningen uppmättes genom
uppsamling av utandningsluften oeh undersökning av
syreförbrukning och kolsyreproduktion. För några år sedan
upptäcktes, att maskinskriverskor, som arbetade under
buller, utövade ett större tryck på tangenterna, men
detta är icke tillräckligt för att förklara den stora
ökningen i energiåtgång. Tydligen förbrukas en stor del av
energin på en allmän spänning i alla kroppens muskler.

I ändamål att erhålla standardmått på bullrets
intensitet ha undersökningar gjorts i Chicago, Boston och
New York. De underjordiska järnvägarna ha befunnits
vara det bullersammaste trafikmedlet, deras buller
uppnås endast av en flygmaskinsmotor utan ljuddämpare.

Ända till för omkring två år sedan var det omöjligt
att mäta bullerintensiteter. Sedan dess ha emellertid
Bell Telephones laboratorier konstruerat en audiometer,
vilken använts vid nu omtalade försök. (Tyvärr
lämnar vår källa, Scientific American, inga uppgifter om
dess konstruktion.) Instrumentets skala går från noll
till 100, vilken sistnämnda siffra betecknar ett buller,
som är starkt nog att slå lock för örat och står på
gränsen till smärta. Man har funnit mycket få ställen, där
människor arbeta, vilka ha lägre intensitet än 50
enheter. Det försöksbuller, som minskade
maskinskrivnings-resultatet med 5 % och strängt tankearbete med 30 %,
hade en intensitet just under . 50 enheter.

På affärsgator som State och Madison streets i
Chicago är genomsnittsintensiteten 60 enheter, ehuru den
vissa tider på dagen går necl till 50, andra åter stiger
till 70, när gatuspårvagnar passera. Gatu- och
»elevat-ed»-spårvagnar bidraga mest till stadsbullret,
omnibussar och bilar lämna omkring 50 enheter.
Häst-dragna kärror äro nästan lika bullersamma som
spårvagnar. Subway-tåg göra 75 à 80 bullerenheter. Detta
är mycket svårt för passagerarna, men bidrager icke så
mycket till gatu- och kontorsbullret som
gatuspårvag-narna, eftersom bullret stannar under jorden.

Somliga fabriksarbeten utsätta arbetarna för ett
fortgående buller om 85 enheter. Sådant är oursäktligt,
ty bullret skulle lätt kunna avsevärt minskas genom,
användande av praktiska metoder.

I ett domstolsrum på åttonde våningen i Chicago
uppmättes vid domarens plats ett buller om 25 enheter.
Öppnades ett fönster till hälften ökades bullret till 35
enheter.

Det praktiska sättet att bemästra bullret ligger icke
i att hålla barnen tysta och förkasta moderna maskiner,
utan i att hava en lämplig mängd absorberande material
i arbets- och boningsrummen. I många fall kan man ju
avskära bullren vid källan, genom att olja ett
gnisslande lager, täta ett skallrande fönster, använda
kullager i spårvagnarna eller aluminiumvagnar, som äro
tystare. Buller som fortplantas .genom golv och
väggar i ett hus kan endast minskas genom särskilda
konstruktioner, i vilka golven vila på absorberande
material och i vilka ljudabsorberande väggbeklädnad
rikligt användes. Wt.

\

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1878

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free