Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket.
Nr 11 STOCKHOLM DEN 13 MAKS 1929
Innehåll. Ind. Norden: Gustaf Sellergren. Minnesteckning av Y. H. B. — Kodacolor, Eastman Kodaks nya färgfilm. Av docenten
J. Hertzberg. — Luth & Roséns kuggväxelmotorer. Av ing. R. Eisner. — Teknikens varningar. — Ryska industrinotiser. — Litteratur.
— Föreningsmeddelanden. — Nya svenska uppfinningar. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — ßed. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
In Memoriam.
Gustaf Sellergren.
F. d. professorn vid K. tekniska högskolan Gustaf
Adolf Sellergren avled den 10 februari i sitt hem i
Äppelviken invid Stockholm i en ålder av 73 år.
De yttre dragen av den hädangångnes levnadslopp
hava redan i pressen meddelats såsom här, med några
kompletteringar, närmast följer.
Sellergren var född i Kristvalla, Kalmar län. Efter
att år 1878 ha avlagt
avgångsexamen från K. tekn. högskolans
mekaniska avdelning samt därefter
några år haft anställning som
maskiningenjör i England och 1885
ha tjänstgjort som v. lektor i
mekanik m. m. vid Tekniska
elementarskolan i Borås, anställdes
Sellergren följande år som assistent åt
professor J. O. Andersson i
mekanisk teknologi vid Tekniska
högskolan, varjämte han erhöll en
ingenjörsbefattning vid dåv. K.
patentbyrån och dessutom
tjänstgjorde som överlärare vid Tekniska
skolan i Stockholm. Efter
professor Anderssons död 1891
förordnades han att upprätthålla dennes
professur, vars ordinarie
innehavare han blev 1899 och vars
ämnessfär både före och efter institutets
ombildning till högskola varit en
av de mest omfattande och sålunda
förbundits med undervisning i
mekanisk verkstads- och
fabriksindustri, trävaruindustri, pappersteknik, textilindustri,
gjuteriteknik, osv samt varit förenad med
föreståndareskapet för fackskolan för maskinbyggnadskonst och
mekanisk teknologi. År 1920 avgick Sellergren med pension
från professuren i mek. teknologi, men skötte densamma
på förordnande till hösten 1923, ett vid högskolan
mycket ovanligt förhållande.
Vid sidan av professorstjänsten togs professor
Sellergren insikter och stora arbetsförmåga i anspråk för en
mångfald tekniska och industriella verk och uppdrag.
Sålunda fungerade han som prisdomare vid
världsutställningen i Chicago 1893 och i Paris 1900 samt vid
industriutställningen i Stockholm 1897. Under åren
1895—1914 var han ledamot av Svenska
slöjdföreningen och 1913—1914 ordförande inom dennas första ut-
skott. Sedan 1891 var Sellergren en av
generaltullstyrelsens sakkunniga i tullbehandlingsärenden, osv. —
Det område inom den mekaniska teknologin, som mest
intresserade Sellergren och som han gjort till sitt
speciella, var textilindustrin och särskilt dess behov av
råvara producerad inom landet. Impulsen härtill torde
han ha fått under sin vistelse i Borås med dess högt
utvecklade industri inom vävnads- och
spinneribranschen. Världskriget, som för
Sverige medförde en till ytterlighet
nedknappad tillförsel av lämplig
råvara, sporrade Sellergren till
förnyade ansträngningar att av
inhemska fiberväxter få fram
lämpliga fibrer för beklädnadsindustrin.
Han gjorde uppfinningar på
detta område, bl. a. tog han ut patent
på en metod att framställa
ullar-tad fiber ur torv, på en rivmaskin
för utvinning av torvfibrer, på en
anordning för mekanisk
sönderdelning av torv för utvinnande av
textilfibrer, samt på ett sätt att
vid framställning av spinnbar
fiber ur torv frånskilja blad- och
rotdelar m. m.
En sammanställning av
uppsatser författade av honom och
lämnad här nedan visar med all
önskvärd tydlighet hur han genom sitt
författareskap sökt stimulera
lantbruket och den inhemska
spinneri-och vävnadsindustrin att taga upp
odling och beredning så sådana fiberämnen, som kunde
anses lämpade för vidare förädling inom landet. Detta
Sellergrens författarskap framgår sålunda av bland andra
följande artiklar: År 1913 »Nyare metoder för
uppmätning av arbetsprestationers värde», Teknisk tidskrift. —
1914 »Nyare järn- och träbearbetningsmetocler på
Baltiska utställningen», Teknisk tidskrift. »Textil- u.
Be-kleidungsindustrie», Historisch-Statistisches Hanclbuch,
Schweden. —- 1918 »Torvfibern som spånadsämnen,
Skandinavisk tidskrift för textilindustri. »Har
silkesodlingen någon betydelse för vårt land.»
»Nässelfiber-frågans nuvarande läge.» »Om textilit och andra
pappersgarner», Svenskt Land. — 1919 »Ett nytt
vind-èlektricitetsverk samt om vindmotorer i allmänhet»,
Teknisk tidskrift.– 1920 »Inhemska fiberväxter»,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1878
* % 1855. f w, 1.939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
