Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Ultraljud vid television. Kerrcellen i en
televisionsmottagare kan ersättas med ett
kärl med en ultraljudsändare. Kvartsplat*
tan, som alstrar ultraljudet, drives med
högfrekvensspänning, som moduleras med
bildfrekvensen. Den böjda ljusintensiteten
blir proportionell mot bildströmmen.
(Biquard, P. franskt patent 752910;
Becker, H. E. R. Z.S. Hochfrequenzl. 48,
89, 1936; Becker, H. E. R., Haule, W.,
Maerchs, O. Phys. Z.S. 37, 414, 1936;
Maerchs, O. Phys. Z.S. 37, 562, 1936; Z.S.
für Phys. 109, 598, 1938; Okolocsanyi, F.
Wireless Engr. 14, 527, 1937; Television
11, häfte 2, 1938, Brit. Patent 477604 och
474970.)
6. Materialprovning med ultraljud. Sändes
en ultraljudvåg genom ett arbetsstycke,
orsakar eventuella sprickor eller andra in*
homogeniteter avböjning eller försvagning
av ljudet. För att med ultraljud upptäcka
eventuella fel och håligheter, måste den
använda våglängden vara mindre. Man
måste arbeta med frekvenser som äro högre
än 10 000 000 p/s. I ett större kärl (fig.
9/19) fyllt med olja monteras vid botten en
ultraljudkälla, som sänder en med blän*
dare skarpt begränsad ljudstråle vertikalt
uppåt. Mot den del av ytan, som träffas
av ljudvågen, sändes en snett infallande
stråle, som reflekteras och uppsamlas på
en skärm. Materialstycket, som skall un*
dersökas, förskjutes 1 à 2 cm under vätske*
Ultraakustik
ytan förbi ljudstrålen. Eventuella fel upp*
täckas på skärmen.
Speciella metoder finnas numera utar*
betade. Ultraljudkällan anbringas direkt
på provstycket och eventuella felaktigheter
i godset ger upphov till oregelbundna
reflexionsvågor. (Sokoloff, S. Phys. Z.S.
36, 142, 1935; Elektr. Nachr.*Techn. 6,
454, 1929; Techn. Physics U. S. S. R. 2,
1935.)
7. Urgasning av vätskor och metallsmältor.
Sändas ultraljudvågor med förhållandevis
liten effekt genom en vätska uppträder
gasblåsor vilka bildas genom förening av
flera små blåsor. Genom ultraljudvågen
uppstår undertryck, vilket förorsakar att
lösta gaser frigöras. Som orsak till blås*
bildningen verkar också kavitationen, som
består i att när en vätska utsättes för stor
dragspänning bildas små ihåligheter, som
sedan med stor kraft stöta samman. (Boyle,
R. W. Nature, Lond. 120, 476, 1927;
Boyle, R. W., Lehmann, J. F. Phys. Rev.
II, 27, 518, 1926; Rapport ön ultrasonics,
Canad. Res. Council 1923.)
Glassmältor kunna urgasas. (Krüger, F.
Glastechn. Ber. 16, 233, 1938, Klein, V.
Glastechn. Ber. 16, 232, 1938.)
Metallsmältor urgasas med ultraljud.
(Krüger, F., Koosmann, W. D. R. P.
604486, 1931; Hertl. v. Österr. Patent
142886, 1934; John, R. Reisinger, C. Brit.
Patent 456657, 1937.)
8. Ultraljudinverkan på metallsmältor och
metallegeringar i fast tillstånd. Utsättes en
avsvalnande metallsmälta för ultraljud,
sker stelningen snabbare och en kornför*
minskning erhålles. Antimon stelnad un*
der ultraljudbestrålning blir mindre spröd.
Blandkristallbildning påverkas fördelaktigt
av ultraljud. Ultraljud i en nickelstav un*
derlättar ommagnetisering. (Sokoloff, S.
Acta Physicochim. U.S.S.R. 3, 939, 1935:
Schmid, G., Ehret, L. Z.S. Elektrochem.
43, 869, 1937; Seeman, H. J. Metall*
Fig. 9/19. Materialprovning med ultraljud.
737
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
