Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTIK
hållandet mellan den synvinkel v2, under
vilken man ser föremålet med luppen, och
den synvinkel, vlt under vilken man ser
föremålet med blotta ögat. Föremålet pla*
ceras vid direkt seende på synviddsav*
ståndet. Vid användning av lupp kan den
placeras antingen så, att bilden förlägges
på synviddsavståndet (se fig. 7/1 a), eller
så, att bilden förlägges på oändligt avstånd
(fig. 7/1 b), varvid ögat icke behöver
ackommodera. Det senare sättet är att
föredraga. I första fallet är förstoringen
och i det senare fallet
~ s 25 D
g=7~7-4
I båda fallen förutsättes att ögat placeras
omedelbart intill luppen. Okular med sin
främre brännpunkt utanför linssystemet
kunna med fördel användas som lupp.
En god lupp är: »Triple Aplanat», som
består av en bikonvex kronglaslins hop*
kittad med två konvexkonkava flintglas*
linser.
Okular, se avsnittet om olika linstyper.
På okularfattningar angives förstoringen.
Vid stora teleskop och vid mikroskop med
apokromat objektiv användas speciella
okular för att upphäva vissa linsfel från
objektivet, s. k. kompensationsokular.
Dessa okular äro för mikroskop överkor*
rigerade för lateral färgavvikning för att
kompensera apokromatobjektivet, som är
underkorrigerat för färgavvikning. Såväl
Huygens okular som Ramsdens okular
kan överkorrigeras. För att rättvända den
av objektivet alstrade bilden i en kikare
Fig. 712. Terr ester okular.
Fig. 713. T er re st er okular.
användes s. k. omvändningsokular (ter*
resterokular); flera typer finnas (fig.
7/2—7/3).
Sammansatta förstoringsinstrument
Mikroskopet
Konstruktionen framgår av fig. 7/4.
Grov* och fininställningsmekanismen för ett
Bausch och Lombmikroskop visar fig. 7/5.
Det vanliga mikroskopet är sammansatt
av två linssystem, objektiv och okular. I
fig. 7/6 a, b åskådliggöres strålgången i ett
mikroskop. I fig. 7/6 b beteckna H, och
H, objektivets resp. okularets samman*
J s
förda huvudplan. Förstoringen = —där
Il 12
s = synviddsavståndet och ^ — optiska in*
tervallet = avståndet mellan objektivets och
J
okularets inre brännpunkter. Kvoten ,
Ti
kallas objektivets egen förstoring och -j-
kallas okularförstoringen. Avståndet A
ligger mellan 160—200 mm. De enklaste
mikroskopen ha konstant tublängd, men
i allmänhet kan tublängden varieras.
Mikroskopobjektiv
Till varje mikroskop hör en serie olika
objektiv med olika brännvidd och olika
numerisk apertur. För att öka den nume*
riska aperturen användas s. k. immer*
sionsobjektiv, då området mellan föremå*
let och objektivets frontlins uppfylles med
en vätska. Objektiven äro märkta med
brännvidden, egenförstoringen, och den
numeriska aperturen och ibland med den
tublängd, för vilken de äro korrigerade.
Ett okular med 5 gångers förstoring till*
sammans med ett objektiv med 40 gångers
06
INGEN 1ÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
