Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skruvförband
pelvis spetsen, sedan den gått ett varv
runt axeln. Stigningen anges antingen
i mm eller också i antalet gängor (gäng*
varv) per tum. Anges stigningen i mm
äro även övriga mått i mm, under det an*
talet gängor per tum även medför att de
övriga måtten anges i tum.
Röreheskruvar göras ofta flergängiga
med två eller flera ingångar för att få
stagning vid stor stigning samt god verk*
ningsgrad. Stigningen räknas för varje
gänga så att vid n st gängor delningen
blir = s/n.
Gängformen eller grängprofilen mätes all*
tid i ett plan genom gängans axel och
kan varieras på många olika sätt alltefter
de egenskaper gängan skall ha.
Spetsgängan fig. 2/1 a användes särskilt
till förband, som ej ofta lösas. Profilen är
en likbent triangel med avskurna eller
rundade spetsar. Gängvinkeln (toppvin*
keln) 2 ß är olika för olika gängsystem.
På grund av triangelformen får gängan
hög hållfasthet men också relativt låg
verkningsgrad.
Plattgängan fig. 2/1 b lämpar sig väl för
rörelseskruvar, t. ex. skruvstycken, dom*
krafter o. d. Den har vid samma stigning
icke motsvarande styrka vid roten som en
spetgänga men högre verkningsgrad.
Trapetsgängan fig. 2/1 c är en mellan*
form mellan spets* och plattgänga och
är många gånger att föredraga framför
plattgängan, emedan den är lättare att
tillverka och har större styrka samt även
god verkningsgrad. Såggängan är en spe*
cialform av trapetsgängan med trapetsets
ena sida gående i radiens riktning liksom
på plattgängan. Den kan endast använ*
das,då kraftriktningen alltid är densamma.
Rundgängan kan sägas vara en spetsgänga
med starkt avrundad topp och botten. Den
användes exempelvis för järnvägskoppel
och glödlampsfattningar (Edisongänga).
Fig. 2/1. a) Spetsgängor, b) Plattgängor,
c) Trapetsgängor.
Gängsystem
Metriska spetsgängor äro standardiserade
enligt SMS*2, 180—185, 323, 401—404.
Med avseende på detaljuppgifter rörande
gängform hänvisas till dessa. Toppvinkeln
2 ß = 60°. Tab. 2:1 omfattar de för kon*
struktören viktigaste uppgifterna angåen*
de metriska normalgängor enligt SMS*2.
Tab. 2:2 ger samma uppgifter för met*
riska fingängor.
Metriska konstruktionsgängor med olika
stigningar äro standardiserade till så stor
mängd, att urval måste göras. Tab. 2:3
ger en sammanställning av fingängor i ur*
valsserier, dels enligt SMS, dels enligt Ar*
maturfabrikanterna, Krigsmaterielverket
(FSD) och SKF (KM).
Whitworthgängor äro spetsgängor på tum*
grundval med 55° topppvinkel. I Sverige
äro normala gängor standardiserade en*
ligt SMS*3 och i England även fingängor,
se tab. 2:4.
Whitworths rörgängor enligt SMS*36 äro
sammanställda i tab. 2:5. Dessutom
finnas koniska rörgängor enligt Whit*
MASKINTEKNIK
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
