Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIBYGGNADERS PLANERING
punkt tämligen likgiltigt. Så kan även vara
fallet ur anläggningskostnadssynpunkt, om
såväl råvara som tillverkningsenheter
ge små golvbelastningar och krav på
stora spännvidder ej ställas. Äro sam*
tidigt tomtpriserna höga eller tillgången
på tomtmark starkt begränsad föredrages
naturligtvis flervåningsbyggnaden. Till
dess förmån talar också att intim kontakt
mellan anläggningens produktions* och ad*
ministrationsavdelningar vanligen blir lät*
tare realiserbar samt att uppvärmningskost*
naderna normalt bli lägre.
Kap. 5. Formgivning
Formgivningsproblemen äro av synner*
ligen skiftande natur. De influeras starkt
av produktionens art men även av en
mängd denna ovidkommande faktorer, så*
som undergrundens beskaffenhet, terrän*
gens lutningsförhållanden, transportför*
hållanden, stadsplaneföreskrifter etc. Fram*
ställningen nedan måste begränsas till
några få enhetliga typer av byggnader
med mera allmängiltig karaktär, vilka skola
diskuteras företrädesvis ur byggnadstek*
nisk synpunkt. Redogörelsen gör sålunda
icke anspråk på att lämna någon mera
fullständig analys av formgivningsfaktorer
och går icke in på planlösningar utan
diskuterar i stället de viktigaste formgiv*
ningsproblemen och hur dessa kunna lö*
sas vid ett begränsat urval av byggnadsty*
per, nämligen: envånings pelarbyggnader,
flervånings*, hall* och silobyggnader.
Envånings pelarbyggnader
Här avses en flerfacksbyggnad med inre
pelare till skillnad från hallbyggnader, som
vanligen utföras i ett skepp. Flera över*
gångsformer mellan dessa båda byggnads*
typer finnas dock.
a. Bärverkssystem
Envåningsbyggnaden kan endera utfö*
ras som en s. k. skelettbyggnad, dvs. helt
utan bärande väggar med pelare för upp*
bärning av taket, eller också med »blan*
dat bärverkssystem», dvs. inre pelare och
bärande ytterväggar. Den förra typen med*
ger något större frihet vid tillbyggnad, då
utfackningen i fasaderna, emedan den sak*
nar bärande funktion, kan helt rivas och
nybyggnaden sålunda inlemmas med den
äldre till en enhetlig byggnad. Även bygg*
nadstekniskt innebär skelettbyggnaden
ibland vissa fördelar och föredrages därför
i allmänhet.
b. Materialval
Takplattan kan utföras antingen direkt*
gjuten av betong eller av monteringsfär*
diga plattor av lättbetong eller strängbe*
tong. Trä bör med hänsyn till brandfaran
icke komma ifråga.
Tak av vanlig betong och strängbetong
måste vid uppvärmda byggnader värme*
isoleras. Isoleringslagret anbringas helst på
översidan för att undvika puts i taken.
Taktäckningen bör åtminstone i lokaler
med hög luftfuktighet läggas på luftat un*
derlag för att undvika kondensrisk.
Taket till en pelarbyggnad bör ur eko*
nomisk synpunkt göras så lätt som möj*
ligt. Detta vinnes vid konstruktioner i
vanlig betong genom balksystem så av*
passat, att spännvidden mellan sekundär*
balkarna blir högst 3 m, varvid betong*
plattan kan utföras endast 8 à 10 cm
tjock. Vikten per m2 blir trots detta ca tre
ggr så stor som för lättbetongtak och ca
dubbelt så stor som för strängbetongkon*
struktioner. Denna nackdel uppväges i nå*
gon mån av den samverkan i statiskt hän*
seende, som ernås mellan platta och balkar
av direktgjuten betong men givetvis icke
vid uppläggning av monterbara plattor
på färdiga balkar. De senare äro också
underlägsna, om takytan — som ofta är
1026
INGEN JÖRSH A NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
