Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjälklag och golvbeläggningar
yta, så att god förbindning sker mellan
de olika lagren. Betongunderlaget skall
rengöras väl och indränkas med vatten,
varefter ytan inslammas med tunt bruk
över en arbetsdel på 20—25 m2. På detta
lägges ett mellanskikt med proportionerna
en volymdel cement och tre volymdel. sand
med en tjocklek av 25—35 mm. Omedel*
bart sedan detta mellanskikt iordningställts
utbreder man ett Duromitskikt i bland*
ningsproportionerna en volymdel cement
och en volymdel Duromitmaterial med en
tjocklek av 5—10 mm. Härefter avrives
ytan med rivbräde samt stålslipas. Före
stålslipningen uppdragas dilatationsfogar.
Golvet skall hållas fuktigt under en tid
av två—tre veckor.
Asfalt- och massagolv
För asfaltbeläggning på golv användes
i regel gjutasfalt på underlag av betong.
Underlaget kan även vara trä, men här*
vid måste en viss försiktighet iakttagas
liksom vid alla täta beläggningar, då
risk finnes för röta i träet. Underla*
get skall vara relativt skrovligt, varvid
dock är att märka, att alltför ojämnt un*
derlag medför ökad kostnad genom ökad
asfaltåtgång. Asfaltgolv böra ej användas
i garage, enär de angripas av olja och ben*
sin och kunna helt förstöras.
Gjutasfalten sammansättes av asfalt*
mastix, oljeasfalt och sand, vanligen i
proportionerna 45, 5 o. 50%. Golv av den*
na typ utföras med upp till 25 mm tjocklek
och ofta i två lag med förskjutna gjutskar*
var. Man brukar ofta öka underlagets vid*
häftningsförmåga genom att överdraga det
med en asfaltlösning. Gjutasfalten skall
vid utläggningen vara trögflytande och
seg och pressas ut med läggarträn. Innan
asfalten pålägges skola alla gjutfogar i
betongen täckas med i varmasfalt klistrad
asfaltpapp. Själva ytan kan behandlas på
olika sätt. En blank och slät yta erhålles
genom att beläggningen omedelbart efter
utläggningen valsas med en oljad trävals,
varefter oljan borttvättas. Om ej en sär*
skilt blank yta önskas, slipas asfalten me*
dan den ännu är varm med fin, torr sand.
Man kan även behandla gjutasfalten ge*
nom inblandning av olika färgstoffer som
fillermaterial. Om man önskar en ljus yta
kan marmor tillsättas.
Dessa asfaltgolv äro lämpliga då man
har stora fordringar på täthet men icke
där tunga, koncentrerade laster kunna
vila på golvet.
I marknaden finnes även ett antal sär*
skilda asfaltmassor, utförda av speciell
asfaltbitumen, tillsatt med mineraliska fyll*
nadsmaterial och färgstoffer. De finnas i
rödbruna och gråaktiga färger, utföras
fogfria och lämna goda golv. Vanligen tåla
de ej fett. Slitstyrkan är ofta god, var*
jämte de äro dammfria och lätta att hålla
rena. En del av fabrikaten äro emellertid
känsliga för tryck, även för ganska små
tyngder, påverkande golven under en
längre tid. Man bör därför avfordra leve*
rantören bestämda garantier för beläst*
ningar, risk för olja, kemikalier, hett vat*
ten m.m.
Golvmassorna böra som regel påläggas
av entreprenörens egna arbetare under ga*
ranti. Underlaget kan vara såväl betong
som trä. De påläggas som regel i två skikt
med ett undre 5 mm och det övre slit*
lagret 15 mm tjockt. Dessa mått variera
något för olika fabrikat.
Ett flertal massagolv ha i stället för as*
falt som bindemedel magnesit och magne*
siumklorid med olika fyllnadsmaterial så*
som sågspån, trämjöl, cellulosa, sand, talk,
asbest m.m. Även till dessa sättas mine*
raliska färgstoffer, i allmänhet mycket
färgstarka för att ej för mycket färg skall
försvaga massan.
Som regel gäller att massan blir hår*
dare och slitstarkare ju mer bindemedel
den innehåller. Vissa massagolv, speciellt
om fyllnadsmaterialet utgöres av träpro*
BYGGNADSTEKNIK
1303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
