Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som under hela denna tid haft förmånen att på nära håll följa arbetet,
— vid 2 5-årsjubileet 1904 var jag bland kamraterna i storlogens
verkställande råd den yngste till såväl levnads- som tjänsteår; nu vid
50-års-jubileet är jag den till tjänsteåren äldste, — så borde jag ha vissa
förutsättningar och kanske också en viss rätt att påvisa några fakta och
arbetsresultat, vilka vittna om, att arbetet ej heller varit förgäves under nu
svunna 25 år.
Jag tillåter mig därvid peka dels på den inre omgestaltning av vår
Orden, som under dessa år ägt rum, och som åt densamma gett lämpligare,
för vårt svenska kynne bättre avpassade arbetsformer och därmed ökad
inre styrka och betydelse under en tid av visst yttre stillastående, dels
på det fostringsarbete den utfört eller medverkat i.
Arbetet inom Godtemplarorden under de första årtiondena var i stort
sett en trogen efterbildning av arbetet i Amerika och England, och den
ritual, som följdes, slaviskt översatt från engelskt språk. Att det över
arbetet låg mycket av stämning, och att ritualen i många avseenden var
förtjänstfull är säkert. Men i samma mån Orden mognade här i landet
och började bli en faktor att räkna med i svenskt samhällsliv, i samma man
började man känna att den ej i allt passade för oss. Krav framträdde på
försvenskning och förenkling. Samtidigt framfördes ock från olika håll
och med olika motivering önskemål om en i religiöst avseende fullt
neutral ritual. Kraven framkallade i början skarpa meningsbrytningar,
men slutligen enades storlogen om en framställning till Int. storlogen i
ärendet. Flera andra länders ombud vid de internationella mötena stödde
de svenska godtemplarnes krav, och 1908 erhöllo de olika storlogerna
betydligt vidgad självbestämningsrätt ifråga om ritual och arbetsformer.
Redan samma år godkände storlogen vid möte i Falun en ny, religiöst
neutral ritual att användas vid sidan av den uniforma. Denna, vilken
även i andra avseenden var betydligt förenklad, vann mycket snart
insteg i alla loger, och har i hög grad medverkat att ge åt arbetet en
prägel, som passat oss, och åt arbetet i Sverige en bestämd egenart i många
avseenden utan att i någon mån lossa de internationella banden, vilka
tvärtom alltid av Sveriges storloge starkt hävdats. Internationella
storlogen har också själv under senare år orienterat sig åt den
utvecklingslinje, Sveriges storloge följt, och gick vid mötet i London i vissa
avseenden betydligt längre, än vad vi någonsin krävt. De senare åren ha
därför även i Sverige medfört ytterligare förenklingar i arbetet. De s. k.
"reformsträvandena" inom Orden ha också allt mer domnat bort och
alla arbeta nu enigt framåt mot samma mål.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
