- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
14

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Tredje söndagen i advent

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

’ ’Avplanat liar han med sitt blod
den handskrift, som emot oss stod,
mot oss var han så god och huld,
att han betalte all vår skuld",

än att gå oeh sola och lysa sig av egenkärlekens och självbehagets
falska ljus och icke alls känna Kristus oeh hans väldiga gärningar.

För Johannes blev det så mörkt, att han förtvivlade på alla sina
gärningar och erfarenheter. Hans erfarenheter voro enastående rika
och härliga. Men det svartnade för honom, när han beskådade dem.

Fadren hade själv sagt till honom: ’ ’Den, över vilken du får se
Anden nedfara och förbliva, han är den, som döper med den
Helige Ande". Joh. 1: 33. Johannes hade döpt Jesus och med sina
naturliga ögon sett Anden nedfara i duvoliknelse och förbliva över
honom. Han hade med sina naturliga öron hört Fadren därvid
säga: "Denne är min älskade Son, i vilken jag liar ett gott
behag". Matt. 3: 17. Han hade med sina naturliga ögon beskådat
Jesus. Ingen kunde hava saligare erfarenheter än han. Oeh nog borde
han på grund av sådana erfarenheter vara viss därom, att han
byggde på den rätta grunden och hade den rätta tron.

Men tänk, sådana bistod för tron tillåter Guds Helige Ande
ingen människa att hava. Och Johannes fick varken medvetet eller
omedvetet hava något fäste för troil i det. att han hade hört Fadren
och med sina naturliga ögon sett både Sonen och Anden. I
fängelset blev det så mörkt, att han började frukta, att han möjligen
misstagit sig om rätta person och hänvisat sina lärjungar oeh det
judiska folket till felaktig person. — Ja, hade det varit så, då hade
Johannes sannerligen utfört ett gräsligt och olycksdigert verk. Då
kunde sannerligen ingen människa hava utfört några hemskare och
skadligare gärningar än han.

Ja tänk, att Guds Helige Ande kan sätta sina förtrogna i sådant
mörker, att de frommaste helgon se sig sämre än de hemskaste
skurkar oeh bovar. I den erfarenheten har man sannerligen intet hos
sig själv att finna behag uti, trösta på eller stödja sin tro vid.
Och därhän gick det med den kraftige botpredikanten och den
trogne förkunnaren av Jesus Kristus.

Anden förde Paulus i samma skola, så att han vid slutet av sin
verksamhetstid skriver: "Det är ett fast ord, värt att på allt sätt
mottagas, att Kristus Jesus har kommit i världen för’ att frälsa
syndare, bland vilka jag är den främste." 1 Tim. 1: 15. Det kan
aldrig vara någon heder att vara ledare för en ond liga eller at1
vara den främste bland syndare.

Det är många fromma och välmenade själar, ja högt ansedda
predikanter, som icke förstå, hur Paulus kan tala så illa om sig
själv. Men det är icke blott Johannes och Paulus, som får sitta i
ett så mörkt fängelse, utan det får alla Herrens vänner göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free