- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
29

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Nyårsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

folk blivit bortvisade. Är representanten sänd av ett stort och
mäktigt folk, så har han ock stor makt och ett stort anseende, hur
ringa han än må vara i sig själv.

Så är det ock, när syndaren förtvivlar på sig själv och
förtröstar endast på Jesus och vad han har gjort och nu är, då står
syndaren klädd i Kristus och hans rättfärdighet och träder fram
inför Gud i det dyrbara och värderika namnet, hur usel han än må
vara i sig själv. Han har då även Jesu sinne och beder i
överensstämmelse därmed även så: ’ ’Ske din vilja, såsom i himmelen så ock
på jorden." Och han bliver ock bönhörd, även då han icke får, vad
hans onda natur önskar.

Jesus kan icke svika sitt löfte: "Allt vad I bedjen i mitt namn,
det skall jag göra, på det att Fadren må bliva förhärligad i Sonen."
Fadren är härlig till sitt väsende och i alla sina gärningar men
förnämligast i sin uppenbarelse i Kristus Jesus till syndares frälsning.
I syndarens hjärta och samvete förhärligas han därför, när han där
bliver känd eller uppenbar, sådan som han är.

Han är icke emot om att hjälpa syndare och förbarma sig över
de elända. Men utan medlaren Kristus hade han icke kunnat följa
sin lust att hjälpa syndare, utan han hade måst för evigt fördöma
dem. I Kristus är dock synden, som är fördömelseorsaken,
borttagen, varigenom vi äro friköpta från lagens förbannelse. I Kristus
kan Fadren därför handla nådigt och barmhärtigt med den uslaste
syndare. Och det är härligt för det ömma fadershjärtat att få göra
det. När därför en syndare beder i Jesu namn och erhåller hjälp,
så förhärligas Fadren icke blott därigenom, att Fadren bliver
uppenbarad i sin härlighet för syndaren, utan Fadren bliver
förhärligad i sig själv, han erfar i sig själv en härlig glädje och
tillfredsställelse över att hans älskade men förlorade barn bliver hulpet och
hembärgat. Och det är det härligaste, som kan vederfaras
härlighetens Fader.

Är det nu så härligt för Fadren att få hjälpa sina elända, så
bör det. väl ock vara härligt för dem att framträda i Jesu namn och
erhålla både andlig och lekamlig hjälp. När Gud finner det saligt
att giva, så må ock vi — fattighjon — finna det saligt att emottaga.
Ja, amen, amen, ske alltså!

"O Jesus, vi tacka och prisa ditt namn,
att hittills du burit oss uti din famn,
hugsvalat, förlåtit och helat så väl
och trofast oss skyddat till kropp och till själ.
Tack att ock i år i ditt namn vi med hopp
få se mot de eviga höjderna opp!
Hur tiderna mörkna och vågorna slå,
vi uti din famn äro trygga ändå".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free